# ID: svediakorp-gov452678
# author: Wohlin (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Tillväxten i EU-området ligger klart under vad som är potentiellt möjligt.
Arbetslösheten är hög, EU har bytesbalansöverskott gentemot omvärlden, inflationen ligger under målet för penningpolitiken.
Det finns, såsom det betonas i betänkandet, ett stort behov av strukturella reformer.
I betänkandet betonas dock i alltför liten mån behovet i flera länder av en mer expansiv politik.
En orsak till den alltför strama politiken är utformningen av stabilitets- och tillväxtpakten.
Den är enligt min mening felkonstruerad, vilket leder till för stram politik i vissa länder.
Felet ligger i att man alltför mycket stirrar på budgetunderskottet.
Istället borde fokus ligga på skuldkvoten.
Ett land som har en skuldkvot som understiger 60 procent av BNP och som håller sin inflation inom två procent, kommer att få sjunkande skuldkvot om det växer realt med en procentenhet eller mer och om budgetunderskottet uppgår till tre procent.
Om ett land växer med fem procent och har två procents inflation så växer det nominella BNP med sju procent.
Budgetunderskottet skulle alltså kunna vara sju procent och skuldkvoten är stabil vid ett sådant underskott.
Ett sådant land utgör ingen belastning på euroområdet.
Skuldtillväxten är stabil och därför uthålligt försvarbar.
Landet bör sannolikt ha en god kredit-rating och bör inte utgöra någon kreditrisk för hela euroområdet.
Ett sådant budgetunderskott är uthålligt försvarbart.
Ett begränsat underskott på tre procent betyder att statsskulden kontinuerligt sjunker i procent av BNP.
Eftersom en skuldkvot på 60 procent av BNP är ekonomiskt rimlig finns det ingen anledning att påtvinga landet en sådan finansiell restriktion.
För nya snabbväxande länder är det naturligt med betydande underskott i bytesbalansen och kapitalimport.
Det privata sparandet räcker kanske inte till utan även staten har ett underskott i sin budget.
Slutsatsen är: Tillåt länder med skuldkvot under 60 procent av BNP och inflationen under kontroll att växa snabbare och föra en mer expansiv politik.
Därmed får man en stimulans för hela EU-området.
Jag rekommenderar en förändring i stabilitetspakten i denna riktning.
