# ID: svediakorp-gov452674
# author: Radwan (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Vi debatterar Lissabonstrategin och hur EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga region.
Vi har inte lyckats åstadkomma detta under de senaste fem åren och nu har vi funnit boven i dramat: stabilitets- och tillväxtpakten!
Folk säger att det vore bättre för EU att skrota pakten, då detta skulle göra det möjligt för oss att göra större framsteg.
Jag har inte hört någon säga något om den hemläxa som måste göras på nationell nivå eller om var man finner den verkliga boven – i medlemsstaterna.
Tyskland anser t.o.m. att det är värt att ha högre nettobetalningar till EU i utbyte mot att stabilitets- och tillväxtpakten avskaffas.
Kommissionsledamot Almunia!
Er företrädare, den spanske socialisten Pedro Solbes Mira, försäkrade upprepade gånger parlamentet att stabilitets- och tillväxtpakten är tillräckligt flexibel, och jag är böjd att hålla med honom.
Vad jag inte kan acceptera är att vi skall behålla kriterierna 3 procent och 60 procent och därefter, som förbundskansler Schröder har gjort, försöka få vissa faktorer borttagna i början av eller t.o.m. efter förfarandet.
Detta försöker man sedan lura på oss inom ramen för Lissabonstrategin genom att säga att vi inte längre kan eller måste väga in tillväxtintensiva faktorer i förfarandet från och med nu.
De måste vägas in.
Och Tysklands ekonomer upplyser oss om att vi då kommer att få ett underskott på 8 eller 10 procent.
De sanktioner som borde gälla används inte här.
Om vi skall ta Lissabonstrategin på allvar måste vi börja med att ta stabilitets- och tillväxtpakten på allvar och inte använda argumentet att tio medlemsstater bryter mot den.
Visst vore det bekvämt om hastighetsbegränsningarna övervakades på så sätt att om man åkte fast i en hastighetskontroll tillräckligt många gånger så höjdes bara den nuvarande hastighetsbegränsningen så att inte så många skulle drabbas av böter i framtiden!
Regler är till för att följas.
Vi måste ta Lissabonstrategin på allvar.
Vi måste ta den på allvar när vi utformar EU: s lagstiftning, så att varje nytt direktiv hädanefter kontrolleras för att se om det strider mot eller främjar Lissabonmålen.
Medlemsstaterna måste se till att de inte saboterar lagstiftningen om den inre marknaden när den är obekväm för dem, och kommissionen måste läxa upp de medlemsstater som gör sig skyldiga till överträdelser.
Kommissionen bör införa riktmärkning och tillkännage detta på tydligast möjliga sätt.
Vi européer måste inse att jorden inte är platt och att vi måste möta den globala konkurrensen.
Vi måste äntligen ta itu med denna fråga så att människor förstår att vi tar den på allvar.
