# ID: svediakorp-gov452606
# author: Costa, António (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 622
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr Frattini, mina damer och herrar!
Att genomföra politiken för området med frihet, säkerhet och rättvisa är en av de mest stimulerande utmaningarna för EU.
Som vi angav i Haagprogrammet består den främsta utmaningen i behovet av att se till att rättssystemen håller hög kvalitet inom EU: s hela territorium trots den mångfald av rättssystem som finns i de 25 medlemsstaterna.
Enligt Haagprogrammet, liksom tidigare i Tammerforsprogrammet, är hörnstenen i upprättandet av området med frihet, säkerhet och rättvisa det ömsesidiga erkännandet, vilket Franco Frattini just har erinrat om.
Ett ömsesidigt erkännande förutsätter emellertid ett ömsesidigt förtroende, och som Antonio Di Pietro påpekade alldeles nyss handlar ömsesidigt förtroende inte om tro.
Ömsesidigt förtroende är något man skapar, och det måste fungera fullt ut.
Vi måste kunna erkänna att det bland våra 25 medlemsstater, eller bland de rättsliga myndigheterna i våra 25 medlemsstater, i viss utsträckning saknas ett sådant ömsesidigt förtroende.
Det ömsesidiga förtroendet måste stärkas.
I inledningen till förslaget till initiativbetänkande föreslår jag därför att ett system för ömsesidig utvärdering skall inrättas mellan de olika medlemsstaterna.
I ett sådant system kommer självfallet rättsinstansernas oavhängighet att respekteras och de nationella parlamenten och rättssystemens styrande organ att innefattas.
Utvärderingen kommer följaktligen att resultera i ett brett spektrum av synpunkter på straffrättens kvalitet i varje enskild medlemsstat.
För det andra anser jag att det är ytterst väsentligt att denna utvärdering blir objektiv och jag föreslår därför att en stadga om straffrättens kvalitet skall inrättas.
Denna stadga bör utarbetas på grundval av den rätt till en rättvis rättegång som föreskrivs i Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och med utgångspunkt i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Till grund för stadgan om straffrättens kvalitet bör också ligga den rättspraxis som har fastställts i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och i EG-domstolen, samt de rekommendationer som FN och Europarådet har utfärdat.
Kvalitetsstadgan skall fungera som en objektiv referensram för utvärdering av de olika straffrättsliga systemen i de skilda medlemsstaterna.
På detta sätt kan vi sprida bästa praxis, vidta åtgärder för riktmärkning och se till att samtliga EU-medborgare inom EU: s hela territorium omfattas av höga kvalitetsstandarder.
Alla vet vi emellertid att utöver det ömsesidiga erkännandet måste det finnas en nivå för minsta harmonisering.
Rådet har infört krav på harmonisering av den materiella straffrätten, och i vårt betänkande föreslås att vi skall stödja rådets förslag.
Rådet har uppdragit åt kommissionen att så snart som möjligt förbereda harmoniseringen av den förteckning över brottslighet som avses i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, så att förberedelsearbetet är avslutat när konstitutionsfördraget träder i kraft.
Kommissionen kan därmed tillsammans med parlamentet omgående anta de harmoniseringsstandarder som anges i det nya fördraget.
Processrättens bestämmelser gör att vi anser att vi måste vara selektiva men samtidigt ambitiösa när det gäller omfattningen av våra åtgärder.
Vi föreslår därför fyra huvudområden.
Det första handlar om harmonisering av standarderna för insamling och värdering av viktigt bevismaterial, vilket kommissionen har meddelat att den redan arbetar med.
Det andra området rör harmonisering som möjliggör verkställighet av straff och garantier för att förebyggande åtgärder vidtas.
Det tredje avser minimirättigheter för interner i samtliga medlemsstater och det sista området gäller beaktande av dom vid återfallsförbrytelse som redan omfattas av harmoniseringsåtgärder.
Med detta betänkande uppmanar parlamentet rådet och kommissionen att påskynda sitt arbete, så att vi alla tillsammans kan medverka till inrättandet av området med frihet, säkerhet och rättvisa genom att införa en straffrätt av hög kvalitet i Europa.
