# ID: svediakorp-gov452598
# author: Ford (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Världssocialt forum initierades ursprungligen som en motsvarighet till Världsekonomiskt forum i Davos med syfte att försöka tvinga in sociala frågor på globaliseringens dagordning.
Vid detta det femte mötet finns det över 150 000 deltagare från 150 länder och vid ett av alla hundratals möten kommer representanter för Internationella valutafonden och Världsbanken att få träffa sina kritiker för första gången.
Dessa två institutioner anklagas för att pådyvla nykonservativ ekonomisk fundamentalism på de fattigaste länderna i världen.
Bistånd för med sig villkorets giftpiller, som tvingar fram öppnandet av marknader för privatisering av statliga tillgångar, och monetaristlinjens tvångströja.
Detta tillvägagångssätt strider emot verkligheten.
Utmaningen för de båda institutionerna blir att nämna ett land med svag ekonomi som har öppnat upp och samtidigt lyckats utveckla sin ekonomi.
De två senaste mycket lovordade framgångssagorna är Indien och Kina, och inget av dessa länder har följt deras recept.
Båda skyddade sina unga, växande industrier tills de kunde komma in på den globala marknaden.
Men även Indien har sina avigsidor.
Landets ekonomi blomstrar, men det är synd om de fattiga.
År 2003 blev 11 000 människor miljonärer i Indien, medan 8 miljoner människor var arbetslösa och 50 miljoner levde på mindre än en dollar om dagen.
Vad måste göras?
De kommande tio åren kommer 45 miljoner barn att dö av fattigdomsrelaterade sjukdomar, i Afrika kommer 12 miljoner barn att förlora sina föräldrar i aids och 100 miljoner barn kommer att förbli analfabeter.
Världsbanken hävdar att den bara följer instruktionerna från de 147 stater har som äger den – ett verbalt konstgrepp.
De afrikanska länderna ålägger inte sig själva några villkor och det gör inte heller latinamerikanerna.
Det är de industrialiserade G8-länderna som fattar beslut, ofta på ett sätt som gagnar dem själva.
Det faktum att Internationella valutafonden och Världsbanken nu åtminstone ger sken av att ha förstått antyder ändå att påtryckningar från det civila samhället kan göra verkan.
Världsbanken inkluderar program för att minska fattigdomen i sina planer och uttrycker intresse för länder som Tanzania, som lägger mer pengar på skuldbetalning än på både sjukvård och utbildning.
Kina och Indien kan se till att dessa frågor hamnar på dagordningen och det faktum att Europeiska unionen har fler röster i Internationella valutafonden än USA låter förstå att Världssocialt forums slagord ” En annan värld är möjlig ” är uppnåeligt: med tillräcklig viljestyrka och politisk hängivenhet.
Det är de icke-statliga organisationerna och det civila samhället som skall ge Europas politiker den nödvändiga styrkan.
