# ID: svediakorp-gov452440
# author: Belder (IND/DEM ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Betänkandet av Paul Rübig handlar om att förbättra det digitala innehållet.
En aspekt är självklart ökad tillgänglighet.
Digitalt innehåll måste bli så tillgängligt som möjligt för människor med funktionshinder.
Något man kommer att tänka på är nedsatt syn, och för detta finns talteknik eller tangentbord med blindskrift.
Denna typ av tillgänglighet lämnar en del övrigt att önska, eftersom webbplatsernas tekniska egenskaper inte tillräckligt motsvarar den särskilda utrustning som används av synskadade.
Även om man har infört W3C-riktlinjerna för god utformning av webbplatser tillämpas de långt ifrån alltid. eContentplus-programmet bör bidra till den internationella harmoniseringen av riktlinjerna om tillgänglighet för funktionshindrade.
Det är också ekonomiskt lönsamt för företag att vara med på detta.
Att utveckla tillgängliga applikationer kan kosta mer, men de besparingar som görs inom underhåll och hantering kompenserar för detta i det ekonomiska resultatet.
Frågan förtjänar verkligen en plats i programmet, framför allt för att målet om tillgänglighet kräver internationell harmonisering i högre grad än andra mål.
För mig är inriktningen på funktionshindrade viktig när jag skall ta ställning till om det tillförs ett tillräckligt stort mervärde till den nationella politiken, så att den utökade budgeten skall kunna godkännas.
Fokuseringen på människor med särskilda behov bör stärkas genom att frågan om tillgänglighet integreras med programmet som helhet.
Kan jag räkna med att kommissionen kommer att inkludera kraven på tillgänglighet i urvalskriterierna och indikatorerna för resultatmätning?
Jag skulle vilja höra hur kraftfullt kommissionen kommer att framhålla tillgänglighet för funktionshindrade inom ramen för den relevanta budgeten.
Detta bör nämligen visa om programmet faktiskt ser till att funktionshindrade får tillgång till digital information och digitala tjänster, vilket är en del av Europeiska unionens värden och standarder.
