# ID: svediakorp-gov452432
# author: Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 457
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag anser att parlamentet, rådet och kommissionen i kväll har givit klart uttryck för hur vi hur vi kan och bör hantera minnet av förintelsen.
Det är ingen överdrift att säga att minnet av det som har hänt kan förstärka våra värderingar.
Som flera talare har sagt är det dessa värderingar som har inspirerat grundarna av vårt Europa, och som vi är skyldiga att bevara och förstärka.
Martin Schulz påminde mycket riktigt om att grundarna, till exempel Konrad Adenauer för tyskarna och även Alcide De Gasperi för italienarna, representerade något nytt efter de tragiska diktaturerna.
De gjorde det möjligt för oss, och jag talar i egenskap av italienare, att bevara vår stolthet i det nya Europa.
Det är den stora tacksamhetsskuld vi har till grundarna.
Det har sagts att minnet är en skuld som vi har till de unga.
I dag är det Europas skyldighet att betala skulden genom fostran, undervisning och yrkesutbildning, och på sätt och vis, genom att vi förbinder oss att minnas historien medan vi blickar mot framtiden.
För min del tycker jag om förslaget från några ledamöter som tycker att det vore lämpligt att utse en europeisk dag till minne av förintelsen, som vi alla kan fira samtidigt.
Som minister Nicolas Schmit nämnde samarbetar kommissionen nära med rådet för att se över rambeslutet mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.
I detta avseende delar jag helt rådets bedömning.
Kommissionen kommer snart att inrätta en europeisk byrå till skydd för de grundläggande rättigheterna.
Av denna anledning vill jag försäkra vissa av de ledamöter som har talat, att en sådan byrå på intet sätt kommer att innebära att våra skyddsåtgärder och garantier mot antisemitismen och rasismen försvinner, utan att den tvärtom kommer att förstärka dem.
Respekten för dessa principer och värderingar kommer därför att fortsätta att vara i centrum för det arbete som utförs av den byrå som kommissionen mycket snart kommer att inrätta med rådets medgivande.
Herr talman!
Det verkar som om hatets och intoleransens, våldets och rasismens spöken, om jag får kalla dem så, åter visar sig i dagens Europa.
Jag anser att vårt Europa måste spela en viktig roll för att utrota sådana negativa värderingar, i synnerhet hos de unga, och för att främja tolerans och dialog med andra kulturer och religioner, med stöd av en princip som redan är inskriven i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och som vi har infogat i den europeiska författningen.
Jag menar att det är bästa sättet att hedra offren för denna tragedi.
