# ID: svediakorp-gov452423
# author: Cashman (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
När jag står här i dag tänker jag att om jag hade bott i närheten av Auschwitz för 60 år sedan skulle jag som homosexuell ha gripits och sänts till koncentrationsläger där jag antagligen inte hade överlevt.
Vad vi måste göra här i dag är att skilja de enskilda människorna från de grupper som vi förser med olika kollektiva namn.
Det handlar om miljontals individer som dog för att de utgjorde ett hot mot en eller annan ideologi eller för att de var annorlunda.
Vi talar här i kammaren om grundläggande fri- och rättigheter, och ändå lever och frodas rasism, främlingsfientlighet, homofobi, fientlighet mot islam och antisemitism omkring oss i världen i dag.
Därför spelar det ingen roll vad vi säger i dag – det som betyder något är vad vi gör.
Kommissionens förslag kommer att få betydelse.
Det kommer att få betydelse om man har modet att införa principen om icke-diskriminering på de grunder som anges i artikel 13 och inte bara på en del av dem.
Väljer man det senare alternativet innebär det att man inför en rangordning i kampen mot förtryck.
Alla nationer och alla länder måste gemensamt ta på sig ansvaret för det som hände för länge sedan.
Skillnaden är emellertid att vi antingen förblir fångna i det förflutna eller att vi slår vakt om framtiden och ser till att barbariska händelser som dessa aldrig upprepas.
Glöm inte de handikappade, de fackligt anslutna, antifascisterna, de homosexuella och de miljontals andra människor som vi har talat om här i kväll och som också dog.
Vi måste vara fast beslutna att ett scenario som detta aldrig upprepas.
Låt mig få avsluta med att citera pastor Niemöllers briljant formulerade ord: ” När de kom och hämtade judarna protesterade jag inte, för jag var ju inte jude.
När de kom och hämtade de fackligt anslutna protesterade jag inte, för jag var ju inte med i facket.
När de kom och hämtade bögarna protesterade jag inte, för jag var ju inte homosexuell.
När de kom och hämtade mig fanns det ingen kvar som kunde protestera. ”
Lägg detta på minnet och bestäm er för att förändra framtiden.
