# ID: svediakorp-gov452350
# author: Barroso, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,471
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag skall inleda med att klara ut den fråga som togs upp av Françoise Grossetête.
Arrangemanget mellan oss innebär att parlamentet är den första institution som meddelas om viktiga beslut som fattas av kommissionen.
Det var faktiskt i dag, i morse, som vi antog det femåriga strategiska programmet för 2005, och detta är skälet till att det anlände hit först i dag – vi antog det alltså inte förrän i dag.
Parlamentet fick sålunda arbetsprogrammet för 2005 omedelbart.
Dagens debatt har förvisso inte ersatt en annan möjlig debatt om arbetsprogrammet för 2005, vilken absolut kommer att äga rum.
Jag har förstått att parlamentet vill att kommissionen kommer hit så snart som den har antagit sina arbetsprogram, och det är därför vi är här i dag eftersom vi i morse antog både det strategiska programmet och arbetsprogrammet för 2005.
Vi deltar mer än gärna i ytterligare en debatt om arbetsprogrammet för 2005.
Huvudskälet till att vi kom hit i dag var att ange de strategiska riktlinjerna för de kommande fem åren.
Som några ledamöter i kammaren har insett så har saker och ting gjorts på ett annat sätt denna gång: kommissionen har beslutat att inte ge er ett byråkratiskt eller teknokratiskt program som innehåller hundratals sidor.
Den har istället beslutat att göra vissa val, att lägga fram de viktigaste strategiska riktlinjerna och sålunda lägga fram ett tydligt dokument för er.
Vi har föreslagit ett partnerskap med er, och parlamentet har gett ett positivt gensvar på detta partnerskap.
Vi har föreslagit prioriteringar för er och det har visat sig tydligt att de sakfrågor som engagerar kommissionen är just dem som engagerar parlamentet.
Det är därför rätt läge för oss att tillsammans med rådet lägga fram ett program för medborgarna tillsammans med en strategisk plan för de kommande fem åren.
I detta sammanhang vill jag också välkomna rådsordförandens närvaro, dvs. premiärminister Jean-Claude Juncker, som suttit i kammaren under en stor del av denna debatt.
Som han sade på ett uppmuntrande sätt så finns det ett brett samförstånd om hur vi skall gå vidare.
Kommissionen, rådet och naturligtvis parlamentet, med hjälp och stöd från det luxemburgska ordförandeskapet, kommer därför under de kommande veckorna att försöka få till stånd en interinstitutionell samordning och därmed få möjlighet att göra ett gemensamt uttalande om de strategiska målen.
Herr talman, ärade ledamöter!
Detta innebär att ni kan räkna med kommissionen och att vi med lite beslutsamhet och ansvarskänsla kan uppnå ett gemensamt projekt och kan stärka ett partnerskap för ett förnyat Europa.
Genom att göra detta föregriper vi andan i konstitutionen och visar att alla våra tre institutioner – parlamentet, rådet och kommissionen – har förmåga att ange en tydlig framtidsvision.
Jag vill därför mycket uppriktigt tacka er för ert stöd och er uppmärksamhet.
Det är nu emellertid uppenbarligen dags att omsätta detta strategiska program i praktisk handling.
Ledamöterna i kammaren har inriktat sig på en punkt som också togs upp under kommissionens möte i dag, dvs. genomförande.
Vi vill koncentrera oss på ett effektivt genomförande och se till att planerna inte bara förblir bokstäver i olika dokument, utan att medborgarna kan se att något sker och att vi faktiskt omsätter dessa planer i handling.
Det första steget mot ett sådant genomförande, det första steget mot att omsätta detta strategiska program i handling – som jag ser har fått ett överväldigande stöd här i dag – kommer att vara översynen av Lissabonstrategin.
Vi kommer att finnas i kammaren nästa vecka för att lägga fram den s.k. halvtidsöversynen av Lissabonstrategin, eftersom målet är att omsätta våra prioriteringar i handling, särskilt den prioritering som handlar om välstånd, vilket i praktiken innebär tillväxt och arbetstillfällen; tillväxt och arbetstillfällen som prioriteringar.
Vi har emellertid alltid sagt att det finns många delar i Lissabonstrategin som konkurrerar för att nå detta mål, och vissa parlamentsledamöter har uppmärksammat att det kan finnas problem kring vissa lagstiftningsinitiativ.
Jag vill säga till er att dessa frågor kommer att finnas med när vi lägger fram översynen av Lissabonstrategin.
Ni kommer därför att kunna se att kommissionen gör vad den säger och säger vad den gör, och att den har modet att lägga fram förslag och viljan att omsätta dessa förslag i handling.
Jag vill också säga att jag räknar med ert stöd.
Jag vill nu besvara en del av de allmänna frågor som ställdes under debatten.
Först har vi frågan om sammanhållning.
Uppriktigt sagt, om det finns något område som ni inte behöver argumentera med oss om, så är det sammanhållning.
Kommissionen behöver inte övertygas om detta; vi förstår att sammanhållning är en nödvändig del av den europeiska modellen.
Vi behöver nu ert stöd, så att det finns ett faktiskt stöd – om möjligt under det luxemburgska ordförandeskapet – för den nya budgetplanen.
Vi har förvisso sett en mängd olika prioriteringar i dag, precis som under tidigare debatter, som bara kan genomföras om EU har resurser som är förenliga med dess strävanden.
Vi har talat i kammaren om transportnätet för Europa och om utbildning och kultur, som vi återigen skall undersöka närmare när vi lägger fram Lissabonstrategin, eftersom vi anser att ” kunskap för tillväxt ” och ” kunskap för utveckling ” är en viktig del av denna reviderade strategi.
En del av er har i dag också talat om sammanhållning i förhållande till de svagaste regionerna, de regioner som släpar efter, antingen i de nya eller i de gamla medlemsstaterna, antingen i de rikaste eller i de minst utvecklade länderna.
Sanningen är att vi måste sträva efter att uppnå sammanhållning, för utan sammanhållning finns det ingen solidaritet och utan solidaritet upphör själva idén med unionen.
Jag uppmanar alltså parlamentsledamöterna att även inrikta sig på regeringarna i de olika medlemsstaterna för att få stöd för solidaritetsidén, en idé för verklig sammanhållning i förhållande till de minst privilegierade delarna i samhället och för de regioner i vår union som har halkat efter mest.
Vår modell är den europeiska modellen.
Jag hoppas att det inte råder någon tvekan om det.
Den europeiska modellen är vår modell.
Vi befinner oss emellertid i en globaliserad värld med ökad konkurrens och vi har många utmaningar framför oss.
Vi måste därför lära oss av andra utan att ändra vår modell.
När det gäller t.ex. forskning om ny teknik har vi hamnat efter vissa av våra partner.
Jag påstår inte att vi bör ersätta vår modell med deras.
Jag påstår att Europa bör göra mer för att stödja forskningen om ny teknik, samtidigt som vi behåller och stärker beståndsdelarna i vår modell.
Herr talman!
Jag blev därför mycket glad att det i kammaren i dag egentligen inte blev någon teologisk debatt, i ordets negativa bemärkelse, om våra prioriterade mål och att det under loppet av denna diskussion har blivit möjligt för oss att komma närmare ett brett samförstånd och visa att ekonomisk dynamik och en mer liberaliserad och dynamisk inre marknad inte är oförenlig med rättvisa och social sammanhållning.
Vi måste arbeta samtidigt med båda delarna – i riktning mot både större liberalisering av marknaderna och ökad social sammanhållning.
Om vi når det samförstånd som vi kan se här i dag, skulle detta bekräfta att vi är kapabla att omvandla vår mångfald – och mångfalden av åsikter i parlamentet och i samhället – till en styrka och inte en svaghet.
Det gläder mig särskilt att se att ett program som är ett program för förändringar och ett partnerskap som är ett partnerskap för förnyelse kan åstadkomma ett brett samförstånd.
Vid mitt första besök i parlamentet lovade jag er, mina damer och herrar, att jag skulle samarbeta med parlamentet.
Jag sade detta till er, herr talman, och jag sade det till alla politiska krafter.
Kommissionen är i färd med att visa att den håller sina löften.
Vi har lyssnat till era åsikter under dessa diskussioner och vi är beredda att ha ett praktiskt samarbete med parlamentet.
Jag vill därför gratulera parlamentet.
Jag vill också säga att jag och hela kommissionen vill samarbeta med er och att vi vill ha ert stöd – men även kritik när ni anser att det finns goda skäl att kritisera kommissionen – för med ert stöd kan vi vara säkra på att vi kommer att utveckla vårt partnerskap för ett förnyat Europa under de kommande fem åren.
