# ID: svediakorp-gov452326
# author: Falbr (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 357
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Kommissionsordförande Barrosos tal förtjänar erkännande för att han inte uttryckte några tvivel om behovet att behålla den europeiska sociala modellen och inte förespråkade att den skulle överges till förmån för större konkurrenskraft.
Vad jag emellertid saknade i hans tal var en betoning på behovet att upprätthålla och förbättra den sociala dialogen.
Jag tänker här på förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer på alla nivåer, inbegripet EU-nivå.
Jag är övertygad om att allt som uppnåtts i Europa under efterkrigstiden är resultatet av ett samarbete mellan förnuftiga regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.
När jag tittar på de förslag som är avsedda att bidra till att göra EU mer konkurrenskraftigt, dess arbetsmarknad flexiblare och affärsvillkoren mer öppna och enkla, kan jag inte hjälpa att jag tycker att det sista hindret för att verkligen uppnå detta i många människors ögon är de demokratiskt inrättade och mäktiga fackföreningsorganisationerna.
Tyvärr bevittnar vi i dag hur företrädare för konservativa partier förväxlar social dialog med social monolog, särskilt i några av de länder som nyligen blivit medlemmar.
Det har gjorts försök att ersätta näringslivsförbindelser som funnits i över hundra år med enskilda förbindelser.
Detta stöds av primitiva argument om att alla individer fritt kan fatta beslut och hävda sig på arbetsmarknaden.
Det är därför bra att vår grupp betonar att fler men också bättre arbetstillfällen behöver inrättas.
EU vill inte och kommer aldrig att vilja ha det som amerikanska fackföreningsmedlemmar så träffande kallar McJobs.
Det finns många sätt att montera ned en social stat och vissa av dem har tyvärr provats med framgång i tidigare välmående och stabila länder i Sydamerika.
Vi vill därför inte ha någon privatisering av offentlig service eller av pensionssystemen.
Jag anser att de flesta europeiska arbetslagstiftningar är tillfredsställande, men det jag tycker är otillfredsställande är den olämpliga kontrollen av vad som godkänns och sedan inte efterlevs, utan till och med överträds i vissa medlemsstater.
Herr ordförande!
Hur skall ni se till att goda europeiska direktiv inte bara förblir papperslappar?
Tack.
