# ID: svediakorp-gov452306
# author: Swoboda (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 800
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
Som Martin Schulz redan har sagt förekommer det flera avsnitt i ert program som återspeglar vårt tänkesätt, och detta är något som jag vill belysa.
Det ligger emellertid i parlamentarikernas natur att aldrig vara nöjda med vad som erbjuds, och därför vill jag koncentrera mig på de punkter där jag vill be er driva saken vidare.
Ni inledde med frågan om bättre lagstiftning, eller med andra ord om vårt behov av ett annorlunda sätt att stifta lagar på, och ni undrade också om allmänheten förstod vad vi ville.
Jag anser att vi under de kommande månaderna och åren bör koncentrera oss på de frågor som allmänheten verkligen har intresse av, såsom offentliga tjänster.
Här råder det dock brist på engagemang från kommissionens sida, inte minst i den konkreta frågan om ett ramdirektiv.
När allmänheten ser det ena postkontoret efter det andra läggas ned, fler och fler andra offentliga inrättningar försvinna och hela landområden ödeläggas, då ställer de sig frågan om EU är den bakomliggande orsaken till allt detta.
Därför ber jag er att inte bara fokusera på frågan om de privata tjänsterna, utan att också i högre grad prioritera tjänster av allmänt intresse.
För det andra börjar ert program med välfärd för att sedan övergå till solidaritet.
Ni har upprepade gånger betonat att dessa två faktorer är besläktade, vilket ni har rätt i.
Även där ber jag er att gå längre.
I den europeiska samhällsmodellen är det i själva verket omöjligt att skilja främjandet av vår välfärd från solidariteten, och vi ser inte solidaritet som ett hinder för effektivitet, ett hinder för konkurrenskraft, eller ens – som den nordiska modellen visar – som ett hinder för en flexibel arbetsmarknad.
Om vi vill ha en flexibel arbetsmarknad är det ännu viktigare att de sociala nätverken finns på plats för att i värsta fall kunna fånga upp människor.
Men för oss innebär solidaritet också att den offentliga sektorn inte förlamas eller försummas.
Tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning av inkomster kräver inte någon överutvecklad offentlig sektor, men en sektor som är levande och proportionerlig.
Vi behöver – som ni sade – investera mer i infrastruktur, vi behöver framför allt investera mer i hälso- och sjukvård och utbildning, och detta för mig tillbaka till tjänsterna, för det är en mycket viktig fråga för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet att utvidga de offentliga tjänsterna.
När det gäller de privata tjänsterna vill jag emellertid ta upp något som Jean-Claude Juncker sade.
Även om vi vill att tjänstemarknaden skall öppnas vill vi inte ha social dumpning.
Därför måste tjänstedirektivet omarbetas.
Solidaritet i kombination med välfärd innebär givetvis också att solidaritet skall tillämpas gentemot alla grupper i samhället, däribland olika minoriteter – något som kammaren nu håller på att åtgärda – och särskilt de stora minoritetsgrupperna romer och sinter.
Jag anser att det här är ett lämpligt tillfälle att klargöra detta.
Solidaritet innebär för vår del givetvis också internationell solidaritet, och detta leder mig till min sista punkt, att EU är en viktig civil makt.
Vi kanske är en mjuk makt, men en mjuk makt innebär inte en svag makt, utan detta är två olika saker, vilket bör framhållas.
Om vi var så framgångsrika i Ukraina, vilket Förenta staterna nu erkänner, och om vi skall fortsätta med ett rationellt tillvägagångssätt och göra det som skall göras i rätt ordning, och om vi är på väg att nå framgång på Balkan, då måste vi tillämpa ett likadant tillvägagångssätt när vi utformar den internationella politiken på platser som Iran.
Vi måste också i enkla ordalag tala om för våra amerikanska vänner – och jag betonar ” vänner ” – att det inte är acceptabelt att först tillgripa militära åtgärder.
Tvärtom bör vi överallt där så är möjligt tillämpa civila lösningar genom förhandlingar och deltagande.
Detta är det europeiska sättet att lösa saker och ting på.
Jag bortser inte alls från att det även här förekommer militära inslag.
Vi kan gärna vara en viktig civil makt, men de militära inslagen behövs om EU som viktig civil makt skall vara trovärdig och kunna göra sig påmind.
Herr talman!
Ni har kommit en god bit på vägen.
Vi socialdemokrater skulle vilja att vi gick ännu längre.
Det faktum att USA, Kina och Ryssland har en ganska annorlunda världssyn innebär att vi i allt högre grad är tvungna att redogöra för EU: s egen världssyn, även inför våra egna medborgare.
