# ID: svediakorp-gov452282
# author: Posselt (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det finns knappast något annat land som har lidit så mycket som Kambodja under de senaste 60 – 70 åren: Först var det andra världskriget, som rasade där lika brutalt som på andra håll; sedan kom de två krigen i Indokina, Röda khmererna med sin stenålderskommunism och den kommunism som infördes av vietnameserna som hävdade att de kom som befriare, och nu håller staten på att falla samman och den organiserade brottsligheten verkar i en omfattning som det inte går att föreställa sig.
Ändå har det med rätta sagts att inget av detta är något skäl för att tolerera eller acceptera det som händer där just nu, inför våra ögon.
Det vi ser är en särskilt obehaglig form av nutida – jag vägrar kalla det modernt – slaveri i form av sexuellt utnyttjande av detta lands kvinnor och minderåriga barn.
Det är förstås först och främst den organiserade brottsligheten i Kambodja som i hög utsträckning är ansvarig för detta, men ansvaret delas av två andra organ och därför anser jag att artiklarna 12 och 13 i vår resolution är mycket viktiga.
För det första har vi Kambodjas egen regering som sent om sider måste ratificera och tillämpa den relevanta FN-konventionen och det relevanta avtalet om att bekämpa människohandel och organiserad brottslighet.
Men vi inom EU bär ett lika stort ansvar.
Denna slavhandel skulle inte kunna existera utan en marknad; efterfrågan kommer inte enbart, eller främst, från Asien, utan i stor utsträckning och inte minst från Europa.
Av den anledningen är det vårt ansvar inte bara att använda vår utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik för att utrota denna form av slaveri; vi måste också obönhörligt använda alla medel som står till buds för att i Europa bekämpa gränsöverskridande brottslighet och kämpa för vår inre säkerhet och få fast de som driver och organiserar denna sexturism, för om vi inte gör det har vi inte den minsta rätt att peka finger åt andra.
Vi måste börja med att ta vårt eget ansvar i Europa och sedan göra klart för våra kambodjanska partner att detta är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter där vi inte kommer att vika en tum och vi måste vara villiga att inte bara ge dem omfattande stöd för att bygga upp sitt rättsväsen utan också göra rent hus inom EU.
