# ID: svediakorp-gov452190
# author: Figueiredo (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vi diskuterar nu ett allvarligt politiskt och industriellt relationsproblem som förtjänar vårt starka fördömande.
Den 30 juni förra året sände ordföranden för min grupp, Francis Wurtz, skrivelser till kommissionens ordförande och till parlamentets talman om att det ohyfsade beslutet att säga upp 43 språklärare med tillsvidarekontrakt vid kommissionen bröt mot de åtaganden som kommissionen, rådet och parlamentet gjorde i trepartsmötet den 18 mars 1997.
I överenskommelsen slås fast att företrädare för de tre institutionerna är överens om att inte skada det ramavtal inom vilket språkutbildningen är organiserad i kommissionen och rådet när det gäller anställda som för närvarande har tillsvidarekontrakt.
Hur ser framtiden ut i detta fall när det gäller trovärdigheten för denna typ av institutionell överenskommelse, om en av parterna ensidigt förstör den och använder sig av argumentet att den överensstämmer med belgisk lag?
Hur trovärdig är en institution som påstår att den bekämpar social dumpning när dess lösning på budgetbesparingar är outsourcing av tjänster?
Genom att göra detta äventyras de sociala rättigheterna för människor med 10, 20 eller 30 års tjänstgöring, de behandlas som slit och släng-produkter, och man bortser från de nuvarande budgetbesparingarna på cirka 25 procent som dessa arbetstagare åstadkom genom att arbeta utan ersättning.
Hur kan kommissionen slutligen påstå sig försvara den sociala dialogen och arbetstagares, kvinnors och familjers rättigheter när den utan föregående varning, utan att ge några karriärråd eller föreslå alternativa anställningar säger upp människor av vilka de flesta har familjeansvar och är i en ålder då det är svårt att hitta ett nytt arbete?
Är detta den förvaltningsmodell och den modell för ett socialt Europa som kommissionen påstår sig försvara, då den så totalt struntar i rätten till arbete och sina sociala skyldigheter?
Är det ett sådant exempel kommissionen vill statuera, om ett ansvarigt offentligt organ som satsar på språkutbildning och kultur, när den säger upp erfarna människor som har erkänd yrkesmässig och kulturell kompetens och vill anställa andra lärare till så låga arvoden att de faktiskt riskerar att utnyttjas?
Är det för att den nya kommissionen hoppas kunna återanställa dessa arbetstagare som orättvist sagts upp av den föregående kommissionen?
Vår grupp kommer att vända sig direkt till kommissionens ordförande José Manuel Barroso för att ta reda på hur han …
