# ID: svediakorp-gov452117
# author: Potočnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionen har noga följt denna debatt om den viktiga frågan om skuldlättnad.
Ett antal viktiga och användbara förslag och synpunkter har framförts i dag.
Jag vill svara på följande sätt.
För det första är det viktigt att betona att fattigdomen inte endast är en fråga om skuldlättnad.
Den verkliga frågan gäller lämpliga nivåer på biståndsfinansieringen.
För det andra är det viktigt att skilja mellan olika länder, särskilt mellan de minst utvecklade länderna och övriga utvecklingsländer.
För det tredje presenterades per capita-siffrorna över skuldlättnad inte i syfte att skära ned på biståndet, utan snarare tvärtom: för att användas som ett kriterium för att lindra skuldbördan för de länder som verkligen behöver det mest.
För det fjärde kommer FN och kommissionen att samordna sina ansträngningar med andra internationella organisationer när det gäller HIPC och andra initiativ.
För det femte erkänner man i en ny hållbarhetsram från Världsbanken och IMF att de befintliga ansträngningarna för skuldlättnad är otillräckliga.
Inom den nya ramen kommer man för det första att fastställa vägledande, landsspecifika trösklar för skuldbördan, för det andra att beakta externa kriser och för det tredje att garantera större öppenhet och en bättre dialog vid bedömningen av hållbarheten.
Detta är vad den nya ramen för hållbarhet handlar om.
Slutligen bör lättnaderna för Irak inte ges på bekostnad av de fattigaste länderna, och det vore lämpligt med anstånd med skuldbetalningen för de länder som har drabbats av flodvågskatastrofen.
Kommissionen kommer noggrant att följa frågan om utvecklingsländernas externa skulder, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna.
Mycket återstår också att göra i fråga om skuldlättnad för de länder i Sydostasien som har drabbats av jordbävningen och flodvågen.
Kommissionen kommer att föra en fortgående dialog med Europaparlamentet inom alla de nämnda åtgärdsområdena.
Vi är alla eniga om att den externa skuldsättningen är ett stort hinder för tillväxten och utvecklingen i vissa utvecklingsländer.
Skuldlättnader kan absolut vara ett användbart verktyg i detta sammanhang, men de kan under inga omständigheter utgöra det enda svaret.
Att biståndet, den socioekonomiska politiken, handelspolitiken osv. garanterar en långsiktig hållbarhet i dessa länder är av avgörande betydelse.
Detta är vad de önskar och vad de är värda.
