# ID: svediakorp-gov452104
# author: Martens (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Skuldbördan är ett stort problem som nu åter röner extra uppmärksamhet som ett möjligt sätt att bidra till återuppbyggnaden efter flodvågskatastrofen.
Jag välkomnar att skuldbördan hamnat högt upp på dagordningen.
Skuldlättnad är ett av millennieutvecklingsmålen.
Räntekostnaderna är ofta en tung post i utvecklingsländernas budget och hämmar i vissa fall utvecklingen ytterligare.
Även om vi måste utreda vad som kan göras åt detta är frågan komplex till sin natur och tillåter inga impulshandlingar.
Jag kan föreställa mig att de länder som drabbades av flodvågen kommer att beviljas uppskov med betalningen av räntor och amorteringar, men i allmänhet bör skuldlättnad inte kopplas till enskilda tragiska händelser.
Det är skillnad mellan att skriva av skulder och att ge skuldlättnad.
Vår grupp är inte för någon allmän avskrivning av samtliga skulder, vilket vissa ledamöter förespråkar.
Vi är för skuldlättnad, men bara när så är nödvändigt, bara för de allra fattigaste länderna och bara på vissa villkor.
Vi i gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater har bidragit till en lösning genom följande klargörande, som kommissionären också nämnde: skuldlättnad är ingen patentlösning mot fattigdom.
Vi måste inse att det belopp som eventuellt skall skrivas av kommer att dras av från de belopp som finns tillgängliga för utvecklingssamarbete.
Skuldlättnad i sig kan inte ge ett land nya inkomstkällor, bygga upp skolor och sjukhus eller minska fattigdomen i landet.
Enbart skuldlättnad genererar ingen fortsatt utveckling och samtidigt kommer tillgängliga medel för utveckling att bli väsentligt mindre efter skuldavskrivningen.
När det gäller ett lands utveckling vilar en betydande del av ansvaret på landet självt.
Skuldlättnad blir begriplig endast i kombination med goda styrelseformer, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och investeringar i landets egen befolkning – med andra ord om pengarna faktiskt kommer de fattigaste till godo.
Skuldlättnad kan därför inte vara ett mål i sig, utan meningsfullt blir det först om det faktiskt är ett incitament för utveckling.
Då kan vi vara generösa, men precis som med alla former av utvecklingsbistånd kan denna generositet inte vara villkorslös.
