# ID: svediakorp-gov452091
# author: Klich (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
President Bushs ståndpunkt när det gäller de stora internationella politiska utmaningarna under hans andra mandatperiod kommer sannolikt att se något annorlunda ut jämfört med hans ståndpunkt under den första.
Den kommer troligen att bli mindre unilateral, mer politisk, mindre inriktad på att använda våld och mer öppen för dialog med internationella organ.
Detta gör presidentens besök i Bryssel i februari ännu viktigare, och som Nicolas Schmit sade bör det fungera som en viktig drivkraft för mer öppna transatlantiska förbindelser.
Besöket bör även ge oss en möjlighet att sätta oss in i USA: s planer för de kommande fyra åren och ge uttryck för de förväntningar som vi inom EU har.
I detta avseende vore det lämpligt om president Bush kunde tala här i kammaren.
Han företräder trots allt EU: s viktigaste bundsförvant, så varför skulle han inte inbjudas att tala här?
Vid middagstid röstade vi om resolutionen om ett konstitutionellt fördrag.
Konstitutionen behövs verkligen för att skapa en europeisk identitet, men det finns krafter i Europa som genom billig antiamerikanism vill skapa en gemensam europeisk identitet som står i motsatsställning till Förenta staterna.
Det är inte den vägen vi bör välja.
Europa och Förenta staterna förenas av gemensamma värderingar, men också av sin historia, sitt kristna arv och sina gemensamma strategiska intressen.
Detta får vi inte glömma bort när meningsskiljaktigheter uppstår.
Vi får heller inte glömma det när vi står inför nya utmaningar, eftersom vår säkerhet också hänger på att vi kan finna ett klokt sätt att hantera dessa utmaningar.
Jag menar att det finns tre viktiga områden där Förenta staterna och EU bör stå sida vid sida under 2005.
Mellanöstern och behovet av fredliga lösningar liksom den gemensamma säkerheten har redan nämnts.
Jag skulle också vilja betona att vi måste uppmärksamma Östeuropa, dvs.
Ukraina, Vitryssland och Moldavien, och även vår gemensamma oro för de antidemokratiska strömningarna i Ryssland.
Europeiska unionen och Förenta staterna bör samarbeta för att sätta igång demokratiseringsprocessen i länder där så ännu inte har skett, t.ex. i Vitryssland, och stödja de demokratiska krafterna i de länder där övergången till demokrati redan har inletts, t.ex. i Ukraina.
