# ID: svediakorp-gov452068
# author: Korhola (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Naturkatastrofer kan inte förhindras men den politiska aspekten i en sådan fråga finns i internationellt samarbete för att utveckla katastrof- och förvarningssystem.
Genom att investera i detta kan vi eventuellt minimera antalet dödsfall.
Jag vet inte om en viss organisation slog huvudet på spiken förra veckan när den uppskattade att 0,5 euro skulle ha räckt för att installera observationsbojar i Indiska oceanen för att varna för fara, men man kunde inte finansiera projektet.
Hur som helst är exemplet talande med tanke på den angivna siffran.
Förebyggande åtgärder är många gånger mycket billigare än att ta hand om katastrofer efter att de har inträffat.
Man har nu beslutat att installera ett förvarningssystem i området runt Indiska oceanen.
Telekommunikationsföretag kommer att kunna koppla upp sig på systemet.
De kommer att kunna samla information om annalkande katastrofer genom övervakningssystemet och skicka varningsmeddelanden till människor som reser runt i området på deras modersmål.
Detta är utmärkt – på så sätt kommer vi att kunna vända denna enorma förlust och tragedi till en erfarenhet som i framtiden kan rädda människors liv.
Det är bra att EU: s utrikesministrar och ministrar för utvecklingssamarbete reagerar snabbt och samtycker till att EU vidtar åtgärder för att hjälpa människorna i krisområdet och påbörja återuppbyggnaden.
Vi bör dock komma ihåg att löftet om nya snabbinsatsenheter som inriktar sig på civila räddningsoperationer inte var någon ny och kreativ idé.
Det var ett löfte om enheter som inte infriades i tid.
Enligt de beslut som fattades på ett EU-toppmöte 2001 skulle dessa enheter vara redo i slutet av 2003.
Nu har en ny tidsfrist satts till 2007, och vem vet när det skulle ha blivit om inte katastrofen hade inträffat.
Vi får bara hoppas att alla löften kommer att uppfyllas.
Vi visste alla att naturkatastrofer inträffar hela tiden.
Men denna händelse väckte västvärlden till insikt eftersom turisternas närvaro gjorde att det kändes så nära.
Förhoppningsvis kommer medvetenheten om människors nöd och den ömsesidiga solidariteten i världen att bli bestående.
Det handlar om mänsklig värdighet.
Hjälpen behövs även när det mänskliga lidandet har en främlings ansikte.
