# ID: svediakorp-gov451962
# author: Asselborn, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 908
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Den ojämförliga katastrof som inträffade den 26 december drabbade tolv länder och har hittills krävt över 160 000 offer, förutom de tusentals som saknas, det stora antalet skadade och de många personer som fördrivits eller blivit hemlösa och som beräknas uppgå till fem miljoner.
De barn som blivit föräldralösa eller som skilts från sina familjer är särskilt utsatta under dessa förhållanden.
Vi är mycket oroliga över de hygieniska förhållandena, och den materiella förödelsen är närmast omöjlig att uppskatta.
På grund av katastrofens omfattning reagerade det luxemburgska ordförandeskapet i nära samarbete med det nederländska ordförandeskapet omedelbart efter den 26 december och besökte det drabbade området den 1 januari tillsammans med kommissionen.
Samma dag kontaktade och träffade även Luxemburgs hälsovårdsminister tjänstemän från WHO och Internationella Röda korset.
På grundval av dessa första kontakter med FN och de berörda länderna, och efter det utökade katastroftoppmötet i Jakarta, sammankallade ordförandeskapet ett möte med rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 7 januari, som samlade ett stort antal ministrar med ansvar för utrikesfrågor, samarbete och hälsa.
Under rådets möte den 7 januari upprepade Europeiska unionen sin solidaritet med de drabbade länderna och deras medborgare, som rådet tackade – och detta är mycket viktigt – för det stöd de gett till de europeiska medborgare som befann sig i dessa länder när katastrofen inträffade.
Rådet uppmärksammade också den allmänna anda av solidaritet som det civila samhället och allmänheten visat.
Rådets möte gav oss en möjlighet att granska såväl de många initiativ som tagits av kommissionen och medlemsstaterna som den mycket viktiga samordningen av EU: s bistånd.
Vi diskuterade vad som kunde vara det bästa sättet att reagera på den uppkomna nödsituationen när det gäller ekonomiskt, materiellt och medicinskt bistånd, och vilka finansiella och operativa resurser som skulle krävas och vara lämpliga för de kommande återställnings- och återuppbyggnadsfaserna.
Tjänstemän från olika FN-organ, nämligen OCHA, WHO och UNICEF, hade bjudits in till mötet.
Dessa personer gav rådet ytterligare information om den lokala situationen och om de åtgärder som vidtagits samt gjorde en utvärdering av kommande behov.
I det sammanhanget framhölls vikten av att FN spelar en central roll för att samordna hjälpinsatserna.
De viktigaste resultaten av rådsmötet var följande.
När det gäller ekonomiska frågor meddelade rådet att det sammanlagda statliga stödet från Europeiska unionen och medlemsstaterna till flodvågens offer för närvarande uppgick till cirka 1,5 miljarder euro, inklusive såväl katastrofbistånd som återuppbyggnadsstöd.
Rådet konstaterade emellertid att den siffran inte fick leda till att vi glömmer bort de allmänna behoven av utvecklingen, det humanitära biståndet och millenniemålen, framför allt i Afrika, eller att vi skär ned på de resurser som avsatts för ändamålet.
När det gällde hälsofrågorna uppmanades medlemsstaterna att förena sina ansträngningar under WHO: s beskydd för att förebygga risken för epidemier och att upprätta hälsovårdsstrukturer genom att tillhandahålla lämplig materiel och grupper av hälsovårdspersonal.
Europeiska unionen och dess medlemsstater kommer att stödja WHO.
När det gäller mer långsiktiga åtgärder uttryckte rådet en förhoppning om att Europeiska unionens kapacitet att hantera större katastrofer skulle förstärkas, och meddelade sin avsikt att inrätta ett antal nya instrument.
Det första av dessa instrument är en preventiv strategi och ett system för tidig varning och snabba insatser i samband med katastrofer, framför allt med tanke på den världskonferens om katastrofhjälp som kommer att äga rum i Kobe i Japan den 18 – 22 januari.
För det andra skall mekanismen för civilt skydd och det humanitära biståndet förbättras och den analytiska kapaciteten förstärkas.
Rådet hoppas kunna bygga upp en gemensam snabbinsatsförmåga genom att inrätta lämpliga strukturer för planering, samordning och resursmobilisering.
Det tredje instrumentet är en intensifiering av det konsulära samarbetet.
För det fjärde finns det ytterligare åtgärder som rådet kommer att behöva undersöka, till exempel möjligheterna att utveckla en snabbinsatsförmåga inom EU, eller med andra ord ett system för tidig varning.
Möjligheterna att inrätta en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd måste också utvärderas, och samordningen inom Europeiska unionen måste intensifieras när det gäller räddning, evakuering och transport av förnödenheter och medicinsk hjälp.
Bland ytterligare åtgärder kan nämnas handelsstöd och bilaterala partnerskap, till exempel vänortsavtal mellan städer och sjukhus, och slutligen en omläggning av skuldbetalningen för de drabbade länder som önskar en sådan skuldkonvertering.
Detta bör vara en punkt på Ekofinrådets möte i nästa vecka.
Under rådet (allmänna frågor) den 31 januari kommer man att återkomma till alla de åtgärder och strategier som EU och medlemsstaterna planerar på medellång och lång sikt, i syfte att utarbeta en operativ handlingsplan för EU.
På kvällen den 7 januari lade Benita Ferrero-Waldner, europeisk kommissionsledamot med ansvar för sådana frågor, jag själv och ministrarna med ansvar för hälsa och samarbete fram en rapport för en stor delegation från Europaparlamentet.
Den här veckan kommer ordförandeskapet och kommissionen att fortsätta sin intensiva dialog med relevanta organ inom Europaparlamentet för att genomföra EU: s ekonomiska åtaganden, och jag hoppas att vi under rådet (allmänna frågor) den 31 januari skall kunna redovisa några av de konkreta strategier som utformades under rådet (allmänna frågor) den 7 januari.
