# ID: svediakorp-gov451958
# author: Barroso, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 596
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag tänker inte återkomma till de frågor som vi redan diskuterat.
Det luxemburgska ordförandeskapet har tydligt redovisat sina prioriteringar.
Kommissionen stöder dessa prioriteringar och tänker samarbeta med ordförandeskapet, samtliga medlemsstater och rådet på ett lojalt och konstruktivt sätt för att uppnå konkreta resultat under det halvår som vi betraktar som avgörande.
Jag skulle emellertid vilja ta upp en fråga som inte nämndes i inledningsanförandena, men som har tagits upp av minst en ledamot, nämligen frågan om bättre lagstiftning.
Även vi stöder det luxemburgska ordförandeskapets avsikt att prioritera åtgärder för att förbättra lagstiftningens kvalitet, och den prioriteringen anges faktiskt i ordförandeskapets program.
Av Coxrapporten framgår att lagstiftningens kvalitet är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra ekonomin, men alldeles oavsett ekonomisk ram skulle jag vilja påstå att en förbättrad lagstiftning också är en avgörande faktor för att förbättra den europeiska allmänhetens förståelse av och förtroende för den europeiska integrationen.
Bättre lagstiftning har inte bara med konkurrenskraften att göra, utan även med medborgarskapet.
Allmänhetens syn på Europeiska unionens arbete präglas ofta av kritik mot unionens byråkratiska ingripanden, som betraktas som verklighetsfrämmande.
Lagstiftningen bör förenklas både systemmässigt och operativt, och regelverket måste bli lättare att förstå.
En utvärdering av lagstiftningens effekter är av avgörande betydelse om vi skall vara bättre förberedda inför viktiga politiska beslut.
En enklare och bättre förberedd lagstiftning är en förutsättning för att skapa bättre förståelse av och därmed också bättre acceptans för denna lagstiftning från våra medborgares sida.
Jag vill också understryka att tillämpningen har blivit en viktig fråga.
Om EU och dess medlemsstater inte kan garantera att olika direktiv snabbt genomförs i den nationella lagstiftningen och att regelverket accepteras, kommer EU: s trovärdighet att hamna i riskzonen.
Kommissionen kommer å sin sida att sätta nytt fokus på brott mot gemenskapsrätten och frågan om hur överträdelser hanteras.
Avslutningsvis vill jag ta upp granskningen av Lissabonstrategin.
Jag vill påpeka att vi inte bör leta efter skillnader där det inte finns några.
Jag tror att vi alla är överens om att ekonomisk konkurrenskraft, miljö och lagstiftning på det sociala området är av avgörande betydelse i detta vårt Europa.
Samma sak kan man däremot inte säga om den globala konkurrenskraften, eftersom detta är ett område där vi skulle kunna bli bättre än våra partner.
Jag tror uppriktigt sagt inte att vi har särskilt mycket att lära eller göra för att hinna ikapp våra partner i fråga om miljö och sociallagstiftning, men mycket återstår att göra när det gäller konkurrenskraft, till exempel inom forskning och utveckling.
Om man jämför EU – även EU-15 före utvidgningen – med USA och Japan när det gäller till exempel investeringar i forskning och ny teknik, så kan vi se att de investeringar som gjorts i EU-15 endast motsvarar en tredjedel av investeringarna i USA och att de ligger 30 procent under de japanska investeringarna.
Men ändå måste investeringar i forskning och förnyelse för tillväxt i Europa prioriteras, och vi samarbetar för närvarande med det luxemburgska ordförandeskapet och alla medlemsstater för att se till att så sker, dvs. att en mer riktad uppmärksamhet ägnas åt de viktigaste frågorna.
Jag är övertygad om att vi kommer att kunna anta en reviderad Lissabonstrategi under det nuvarande ordförandeskapet, en strategi som kommer att vara kraftfullare och som kan återuppliva den europeiska samhällsmodellen i modernare tappning för att garantera våra medborgares välfärd.
