# ID: svediakorp-gov451822
# author: Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 804
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Låt mig först rikta mitt varma tack till parlamentet för denna konstruktiva och i stort sett positiva debatt.
Jag kan i princip ansluta mig till vad en av föredragandena just sagt både om debattens kvalitet och om de slutsatser den måste leda till.
Det var ju dessutom parlamentet som satte i gång denna konstitutionella process.
Som någon påpekade i morse var det i kammaren som den konstitutionella processen inleddes, och jag skulle på ordförandeskapets vägnar vilja hedra Altiero Spinelli, som med sitt utkast till europeisk konstitution 1984 påbörjade denna process och satte hjulen i rullning genom den första etapp som vi känner som Enhetsakten, som dessutom förhandlades fram under Luxemburgs ordförandeskap.
Till dem som har angripit och kritiserat detta utkast till konstitution vill jag också säga att vi i en demokratisk debatt naturligtvis respekterar deras ståndpunkt.
Vi kan emellertid inte uttrycka oss som på 1800-talet om vi vill ge folket, i och utanför Europa, en vision av vår värld på 2000-talet.
I en globaliserad värld kan vi inte vända oss inåt och återgå till föråldrade suveränitetsbegrepp.
De ger varken oss européer eller andra folk några lösningar när det gäller välstånd, demokrati eller fred.
Till dem som gör en subtil åtskillnad mellan ett proeuropeiskt nej och ett antieuropeiskt nej vill jag också säga att det bara finns ett enda nej, för ett förkastande av konstitutionen är helt enkelt ett nederlag för Europa – ett nederlag för ett starkare, öppnare och mer demokratiskt Europa som erbjuder möjligheter både inom och utanför sina egna gränser.
Jag tror därför att vi måste undvika att trassla in oss i sådana här hårklyverier.
Denna konstitution är naturligtvis inte helt igenom fulländad, som föredraganden också sade.
Vi skulle alla ha velat se förbättringar här eller där.
Men är inte bristen på fulländning på sätt och vis demokratins själva kärna, eftersom det är genom kompromisser som demokratin utvecklas?
Och måste vi inte därför nu kunna godta en kompromiss som utgör ett steg framåt för att kunna komma ännu längre i framtiden?
Konstitutionen utgör som flera talare har sagt en god grund för våra delade värden.
Den ger oss demokratiska ramar som gör det möjligt för EU att agera mer effektivt när det måste agera, eftersom hänsyn har tagits till subsidiaritetsprincipen.
EU: s motto, ” Förenade i mångfalden ”, belyser som tidigare sagts detta Europas innersta väsen.
Flera talare har nämnt balansen mellan stora och små medlemsstater, medborgarnas lika värde och respekten för nationella identiteter, och detta är kärnan i vårt EU och något som detta konstitutionella dokument väl förmedlar.
Framsteg har gjorts.
Kanske är de otillräckliga.
Vi hade velat gå längre när det gäller rättsliga och inrikes frågor och utrikespolitik, men jag ser utkastet till konstitution som en oerhört betydelsefull första etapp.
Vi bör inte heller göra några ändringar just nu.
Varje konstitution måste givetvis innehålla bestämmelser om förfarandena för ändring, och det gör också den här; flera olika slags förfaranden finns faktiskt med.
Förbättringar kommer att göras under årens lopp, förutsatt att denna konstitution antas och att vi kan tillämpa den och använda den för att bygga upp en verklig europeisk demokrati.
Detta dokument har utarbetats med brett deltagande inte bara av Europaparlamentets ledamöter och av parlamentariker och andra företrädare från medlemsstaterna, utan även av företrädare för det civila samhället.
Det har debatterats, om än inte tillräckligt, i det civila samhället.
Denna debatt måste uppmuntras och stödjas, särskilt i samband med ratificeringen, som, vilket har påpekats, redan har slutförts i två länder och skall inledas även i andra.
I detta avseende är artikel I-47, som handlar om deltagandedemokrati, en innovation eftersom detta är något som knappast nämns i våra nationella konstitutioner.
Detta måste levandegöras och ges praktiskt innehåll.
Debatten om antagandet av konstitutionen har alltså inletts, och den måste vidgas.
Medborgarna måste delta till fullo, oavsett om folkomröstningar hålls eller inte.
Jag håller fullständigt med om vad kommissionens vice ordförande sade om kommunikation, förklaring och de insatser som krävs för att öka förståelsen för Europa.
Ordförandeskapet instämmer med detta.
Jag vill betona att detta arbete i första hand måste ske i medlemsstaterna, för det är där som folket bygger Europa.
Alla måste delta; främst regeringar och parlamentariker, men också, som sagt var, företrädare för det civila samhället.
Under de kommande månaderna kommer ordförandeskapet där det kan och där så krävs att bidra till denna process och uppmuntra denna debatt.
