# ID: svediakorp-gov451819
# author: Ventre (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 326
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka Richard Corbett och Íñigo Méndez de Vigo, som verkligen har gjort underverk för att underlätta läsningen av konstitutionen.
De gamla romerska juristerna sade (ur sakförhållanden skapas lagen).
Och från den dag då EU: s grundare började drömma, började föreställa sig denna gemensamma enhet – en enhet som skulle samla årtusenden av historia, geografi, samhällsliv och gemensamma värden – från det ögonblicket kom grundarna själva på tanken att ha gemensamma regler: det vi i dag kallar konstitutionen.
Därför är jag oerhört besviken över att denna förmiddag höra framstående kolleger i parlamentet, vars yttrandefrihet jag givetvis respekterar, uttrycka sitt motstånd mot utkastet till konstitution.
Visst kan man motsätta sig konstitutionens form eller innehållet i det konstitutionella fördraget, men inte gemensamma regler, eftersom suveräniteten stärks om sådana regler införs.
Vi måste i dag nå enighet i en värld som genomgår genomgripande förändringar, även när det gäller dess system och nya begreppsvärld.
De som tror att suveränitet betyder detsamma som på 1700- och 1800-talen tar miste.
När vi talar om suveränitet i dag handlar det om subsidiaritet: suveränitet för lokala instanser, för medborgare och för dem som måste bidra till uppbyggnaden av ett rättssystem som på bästa möjliga sätt speglar de allt mer varierande och sammansatta behoven i ett samhälle i ständig utveckling.
Det går inte att använda den terminologi som juristerna lärt oss: federal stat, konfederal stat, suverän stat.
Europa är en ny enhet, just en union, som vi alla måste identifiera oss med.
Till sist vill jag beklaga avsaknaden av en hänvisning inte bara till våra kristna rötter utan också till perikleisk demokrati – grunden för demokratins själva väsen – till romarriket och till det karolingiska Europa.
Låt oss hoppas att dessa saker blir ihågkomna i den europeiska integrationsprocessen.
