# ID: svediakorp-gov451794
# author: Rack (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 382
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
År 2004 var ett särskilt anmärkningsvärt år i den europeiska integrationens historia, och det fanns både höjdpunkter och lågvattenmärken.
Det råder inget tvivel om att höjdpunkterna bland annat är gemenskapens utvidgning från 15 till 25 medlemsstater, och de indikationer som gavs i december 2004 om att ytterligare utvidgningar kommer att följa.
En annan höjdpunkt var undertecknandet av konstitutionen den 29 oktober 2004 i Rom.
Det är emellertid allmänt erkänt att Europavalet var ett lågvattenmärke, såväl när det gäller datumet som resultatet.
Valdeltagandet i Europavalet var lägre än någonsin tidigare, och ytterligare bevis på detta kan ses i den splittring som valresultatet orsakade här i parlamentet.
Bevis på denna splittring kan inte minst ses i de många färgstarka flaggor jag ser runt mig, och långtifrån bara framför byggnaden.
Under 2005 måste vi följaktligen se till att allmänheten blir engagerad i det europeiska projektet igen, och jag tror inte att det blir en så svår uppgift egentligen.
Det är emellertid en fråga om kommunikation.
Den produkt vi har – den nya konstitutionen för Europa – är mycket bra, och vi måste få med oss medborgarna.
Vi behöver inga propagandakampanjer; vi behöver tillförlitlig information, i synnerhet när det gäller argumentet att konstitutionen kommer att gagna människorna.
Vi kan inte lova medborgarna månen, men vi kan berätta för dem om vilka fördelar konstitutionen kommer, och kan, medföra.
Íñigo Méndez de Vigo och Richard Corbett har sammanfattat fyra nyckelpunkter.
Konstitutionen kommer att ge ökad klarhet och effektivitet till Europeiska unionen, och den kommer att ge ökad demokrati och ansvarsskyldighet, och fler rättigheter för medborgarna genom stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Att tillhandahålla information är inte samma sak som att avstå från kritik, men det främsta syftet med kritik måste vara att klargöra att vår produkt i princip är en bra produkt.
Avslutningsvis har det upprepade gånger hävdats att allmänheten inte är intresserad av en konstitution.
När vi anordnade ett reklamevenemang vid universitetet i Graz mötts konstitutionen emellertid med mer intresse än svampar eller drömtolkning.
Detta kan vara en sporre för oss att lansera konstitutionen till allmänheten.
