# ID: svediakorp-gov451744
# author: Maaten (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det förekommer gott om kritik som skulle kunna riktas mot det konstitutionella fördraget, och fastän texten är en förbättring i jämförelse med den vi har för närvarande så kvarstår frågan om den är tillräckligt bra.
Enligt min åsikt har man försummat ett par tillfällen inom ett antal områden.
Låt oss exempelvis betrakta valet av ordförande för Europeiska kommissionen.
Som jag ser det borde EU: s allmänhet, eller åtminstone Europaparlamentet, ombedjas att rösta.
Det är visserligen något som fastslås i den nya konstitutionen, men först och främst finns det bara en kandidat i motsats till flera, så man har inget val.
Detsamma gäller för medbeslutandeförfarandet: en fantastisk europeisk modell, en bred majoritet av människor och en politisk majoritet skall tillämpas över hela linjen.
Det är kanske vad konstitutionen föreskriver, men mycket lite kommer att genomföras i praktiken just nu.
Därav följer att det finns utrymme för mycket mer effektivitet och mer demokrati.
När det gäller ratificeringen av konstitutionen, och särskilt i de länder där man kommer att hålla folkomröstning om den, kommer debatten ändå inte att handla om subtiliteter och om skillnaden mellan den gamla och den nya situationen.
Det är en debatt som är förbehållen oss kännare.
Fördraget handlar om mer än dessa innovationer; det handlar om texten som helhet.
Vi skall rösta om en text som är en sammanfattning av det som vi har byggt upp under EU: s femtio år – femtio år av fred, säkerhet, fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.
Om jag betänker de tillfällen och de utmaningar som nederländarna, tillsammans med alla européer, lyckats ta sig an inom denna stora union, då hyser jag inga tvivel, utan röstar för.
En folkomröstning kommer att hållas i Nederländerna inom de närmaste månaderna.
Redan nu vänder jag mig emot argumentet att Turkiets förestående anslutning skulle innebära att små medlemsstater, som t.ex.
Nederländerna, mer eller mindre skulle falla i glömska inom unionen till följd av det nya konstitutionella fördraget.
Detta är demagogi, för Turkietfrågan är ett separat beslut, och allmänheten borde enligt min mening få avgöra detta i en folkomröstning i sinom tid.
Detta är emellertid också ett tecken på småaktigt tänkande.
Det är under EU: s nuvarande institutionella kaos som stora medlemsstater kan utöva oproportionerligt mycket inflytande, och som små medlemsstater kan dra nytta av lag och ordning.
Jag är för ett korrekt och demokratiskt styre och emot kaos.
Under den förestående folkomröstningen kommer de nederländska liberalerna att aktivt organisera kampanjer till förmån för EU: s nya konstitutionella fördrag.
