# ID: svediakorp-gov451727
# author: Poignant (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I egenskap av fransk och europeisk socialdemokrat kommer jag i morgon, rörd och stolt, att rösta för det betänkande som två ledamöter av det här parlamentet har lagt fram.
Därför skall jag göra mitt inlägg till en hyllning – en hyllning till Altiero Spinelli, som sammanställde den första europeiska konstitutionen i denna demokratiskt valda kammare.
Jag glömmer aldrig att han var en veteran bland ungkommunisterna, och jag vänder mig till mina socialdemokratiska kolleger och säger till dem ” glöm aldrig ert ursprung ”.
Han var en gammal militant antifascist, en gammal federalist, och jag framför min hyllning till de ledamöter av parlamentet som röstade för det här förslaget under sammanträdet den 14 februari 1984.
Hans-Gert Poettering röstade för, Klaus Hänsch röstade för, Francis Wurtz röstade emot och Paul Vergès röstade emot.
Det kommer de att göra igen, lojala som de är.
Om ni läser den text som vi skall rösta om i morgon igen kommer ni att märka att ett antal beståndsdelar i den gamla texten återkommer i den.
Låt mig ge er några exempel.
Artikel 3 i Spinellibetänkandet handlar om principen om ett europeiskt medborgarskap, artikel 4 om respekt för grundläggande rättigheter, artikel 6 om den juridiska personen, artikel 9 om unionens mål för full sysselsättning, artikel 34 om europeiska lagar, artikel 44 om sanktioner, artikel 82 i del 4, som i dag är del 3, handlar om ratificering – jag skulle kunna fortsätta.
Det jag försöker säga är att omröstningen i morgon är en del i detta långa historiska sammanhang, och att den här konstitutionen inte bara har kommit neddimpande från himlen.
Den är en del i en storslagen historisk utveckling.
Ådern började brytas för över 50 år sedan och gav råmaterialet till försoning.
Den gemensamma valutan, euron, som är mer än tio år gammal, var Tysklands försoningsvaluta.
Låt oss därför betrakta den här konstitutionen som en utsträckt hand till de folk som har förenat sig med oss igen, nu när diktaturernas mörkertider är förbi.
