# ID: svediakorp-gov451712
# author: Voggenhuber (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det är Europas öde som står på spel.
Jag tror mig veta vad det innebär.
Min far överlevde slaget om Stalingrad och min mor koncentrationslägren Auschwitz och Dachau.
Är inte vi alla på den här kontinenten produkter av en ändlös räcka förövare och offer för ett oupphörligt våld?
Det är därför som jag insisterar på att Europa är ett löfte – ett löfte som ställdes ut för 60 år sedan på randen av den avgrund som Auschwitz var, och i ruinerna av Europa.
Löftet var att nationalismen skulle besegras, att demokratin och rätten till frihet skulle vara obegränsade och att Europa skulle enas politiskt.
Det vi gör måste bedömas efter denna måttstock.
Den här konstitutionen, som en stor majoritet av De gröna kommer att stödja, är ett stort steg mot att uppfylla detta löfte.
Den är inte målet – uppgifterna är inte utförda än.
Det är därför som vi kommer att rösta för den, liksom för betänkandet.
Konstitutionen lägger grunden till en europeisk demokrati.
Den gör unionen till en gemenskap med grundläggande rättigheter.
Politiken i den bygger på en gemensam kodex med övergripande värden och mål.
För första gången slås det fast att sociala rättigheter är mänskliga rättigheter i traditionell mening.
Den förenklar fördragen, gör externa åtgärder underställda internationell lag, gör EU effektivare och öppnare, med större demokratisk legitimitet, och öppnar en möjlighet för medborgarna att delta i beslutsfattandet.
Den skapar faktiskt någonting som är ett medborgarnas Europa i motsats till det statskansliernas Europa som en gång fanns.
Det är därför som vi kommer att rösta för den, och det är därför som jag är glad att se att Francis Wurtz är här och kan höra mig säga att jag tycker att hans kritik är obegriplig.
I hans ändringsförslag talas det inte om demokrati, trots att den här konstitutionen är oundgänglig om EU skall bli demokratiskt.
Varför nämner han inte det?
Han hävdar att det inte görs några sociala framsteg, trots att den här konstitutionen, för första gången under de mänskliga rättigheternas tvåhundraåriga historia, erkänner sociala rättigheter och klassificerar dem som mänskliga rättigheter i traditionell mening!
Trots vissa inkonsekvenser har vi för första gången tagit med full sysselsättning och den sociala marknadsekonomin i listan med den här konstitutionens mål och värden.
Det är inte sant att vi har kommit överens om att göra EU till en militär makt.
Hela processen är mycket oviss.
Frågan om våra förbindelser med Nato är inte löst än, och även om ingen säkerligen kan säga på vilket sätt EU kommer att frigöra sig har vi underställt våra åtgärder internationell lag och FN-stadgan, samtidigt som vi – för första gången – gör civila konfliktförebyggande åtgärder till en uppgift som konstitutionen ålägger oss.
Ni kan inte göra det så lätt för er.
Jag är orolig för ratificeringsprocessen, men det är inte den som vi måste ta oss igenom.
När talmannen för Litauens parlament var här, när våra ungerska kolleger talade, gjordes dessa ratificeringar utan någon informationskampanj från regeringarnas sida och utan någon offentlig debatt.
Är det på det sättet som vi vill erövra konstitutionen?
Nej, vi skall inte göra på det sättet!
Vi har minst nio folkomröstningar framför oss, och jag hoppas att föredragandena, som jag vill gratulera och tacka, tillåter att vi säger att det här betänkandet är helt okritiskt.
Det naggar parlamentets trovärdighet i kanten.
Vi är inte regeringskonferensens hovpoeter.
Vi är inte här för att lovsjunga en konstitution som inte är fläckfri.
Vi har inte skapat en europeisk social ordning.
Den europeiska demokratin är inte fullkomlig.
Det krävs fortfarande stordåd för att forma ett europeiskt ramverk för fred, och därför skulle jag ha velat att vi inte bara antog den här konstitutionen med en stor majoritet, utan också öppnade möjligheter att fortsätta grundlagsskrivandet.
Vi i Gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen kommer att ge vårt bidrag genom att dra i gång det första medborgarinitiativet, vilket kommer att kräva ett första tillägg till konstitutionen, så att demokratin, freden och den sociala ordningen i Europa blir fullkomliga.
