# ID: svediakorp-gov451696
# author: Hänsch (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 684
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag gratulerar Richard Corbett och Íñigo Méndez de Vigo till deras enastående betänkande.
Den här konstitutionen är verkligen vårt skötebarn, och även om den har några skavanker är det ingen tvekan om att vi har engagerat oss i den.
Vi vill att den skall växa och frodas.
Låt mig för det andra säga att den största utmaningen för Europeiska unionen inte är Turkiets medlemskap om tjugo år, utan ratificeringen av den europeiska konstitutionen om två år.
Det är den som historien kommer att döma oss för och – låt mig säga det – inte bara politikerna utan också Europas folk.
Jag sätter min tillit till människornas och deras parlaments intelligens.
Om två år kommer konstitutionen att vara införd.
För vad kommer att hända om den inte är det?
De som tror att det status quo som nu råder under Nicefördraget då kommer att fortsätta i Europa bedrar sig.
Europa kommer inte heller att delas upp i ett Kärneuropa och ett Europa i periferin.
Utan en konstitution kommer Europeiska unionen tvärtom att degraderas till ett Lapptäckseuropa, som gör allmänheten förvirrad och förstör EU: s trovärdighet i världens ögon.
Det skulle genomkorsas av axlar och allianser inom ramen för påstådda strategiska partnerskap.
Om konstitutionen faller kommer vi att komma tillbaka till ett komplotternas och motkomplotternas Europa, det gamla Europa, och det är just det vi inte vill ha.
Konstitutionen sätter stopp för tolv år av ryckvisa reformer, som har fört oss från Maastricht till Nice via Amsterdam och från 12 till 15, och sedan till 25 medlemsstater.
Nu kan Europa äntligen på nytt ägna hela sin uppmärksamhet åt 2000-talets politiska utmaningar, som är enorma.
Vi har dock en ny utgångspunkt för detta arbete.
De 25 olika folk, som alla vill behålla sina identiteter – och som kommer att göra det – som i århundraden har rånat och mördat varandra, krigat mot varandra och ödelagt varandra, förenar nu oupplösligen sina politiska öden.
Någonting sådant har aldrig tidigare skett i Europas eller världens historia.
Det är därför som vår kamp för den här konstitutionen är så viktig.
Låt mig, för det fjärde, säga att Europas enande under femtio år var en introvert affär, som innebar att man inriktade sig på att få in och integrera nya medlemsstater.
Från och med nu måste vi blicka utåt.
EU är ingen stormakt, men det har en stormakts ansvar, och detta ansvar måste vi kunna leva upp till.
Européerna kommer att ställas inför enorma utmaningar under 2000-talet: globaliseringen av handeln och de finansiella strömmarna, den internationella terrorismen, klimatförändringarna och de katastrofer som de medför, samt migrationsströmmarna.
En ny världsordning håller på att upprättas – inte om tio år, utan nu!
Ekonomiskt sett är EU fortfarande en spelare av världsklass.
Politiskt sett spelar vi i gärdsgårdsligan.
Om vi européer inte tar itu med dessa utmaningar nu kommer vi att lämna den världshistoriska scenen – först politiskt och sedan – oundvikligen – ekonomiskt.
Detta är inte det Europa vi skall överlämna till våra barn.
Europas svar på globaliseringen är dess folks enhet.
Det är vårt svar på 2000-talets utmaningar.
Låt mig avsluta med att säga att konstitutionen ger oss två ledstjärnor för hur Europeiska unionen skall agera i framtiden.
I stadgan om de grundläggande rättigheterna slår konstitutionen fast att EU inte bara finns till för att trygga fria marknader, utan också för att medborgarna skall komma i åtnjutande av de friheter som de har rätt till.
Enligt artikel 3 i konstitutionen skall EU arbeta för fred, säkerhet och hållbar utveckling på jorden, vilket bekräftar att unionen har ett ansvar för vår planet och inte bara finns till för sin egen skull.
Frihet åt mänskligheten och ansvar för världen – härur växer det nya Europas identitet fram.
