# ID: svediakorp-gov451686
# author: Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-01-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,480
# sentences: 73
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den konstitution som ligger framför oss i dag hade inte varit möjlig utan Europaparlamentet.
Parlamentet har spelat en central roll för att förstärka grunden till vårt gemensamma företag, inte minst genom de avsevärda bidrag som parlamentets ledamöter gjorde till konventet om Europas framtid.
Det hade heller inte varit möjligt utan konventet som blev ett så dynamiskt, öppet och förnyande forum för förhandlingar.
Europaparlamentets deltagande i denna process utan föregångare kulminerar i dag med ett utmärkt och välskrivet betänkande som sänder ett tydligt budskap om konstitutionens fördelar och behovet av att den ratificeras.
Jag gratulerar helhjärtat parlamentet och särskilt utskottet för konstitutionella frågor och de två föredragandena Richard Corbett och Íñigo Méndez de Vigo.
Kommissionen ger sitt fulla stöd till er resolution.
Vi tror fast på att konstitutionen gör det möjligt för unionen att göra betydande framsteg.
Enkelt uttryckt är det första gången unionens befogenheter, behörigheter, rättigheter och skyldigheter fastställs i en enda konstitution.
Konstitutionen konsoliderar och förenklar ett halvt århundrades fördragsändringar, den gör det möjligt att gå från 12 grundläggande fördragshandlingar till en enda text.
Det gör unionen öppnare och mer lättbegriplig.
Konstitutionen innebär en modernisering av den institutionella strukturen.
Europaparlamentets makt ökar, och det blir möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsprocessen genom en framställning med en miljon underskrifter.
Vi kommer att få mer demokrati.
I 54 koncisa artiklar i konstitutionen fastställs de grundläggande rättigheter som vi vill garantera medborgarna.
För första gången kommer unionen att ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, så våra medborgare får fler rättigheter.
Dessa tre enkla begrepp – fler rättigheter, mer demokrati och mer öppenhet – förklarar varför konstitutionen bör ratificeras.
Vi skulle förvisso ha velat vara mer ambitiösa inom vissa politikområden, men slutresultatet utgör den bästa möjliga kompromissen i dagens politiska situation.
Jag accepterar också att många är rädda och kritiska när det gäller konstitutionen.
Det är inte en perfekt text, och vi bör inte försöka smita undan att svara på dessa farhågor.
Enligt den senaste Eurobarometerundersökningen stöder 68 procent av medborgarna tanken med, och principen bakom, en europeisk konstitution.
Andra opinionsundersökningar visar att många anser att de har fått otillräcklig information om innehållet i konstitutionen.
Ert betänkande är en bra början eftersom ni har förkastat några av missuppfattningarna och skrämselhistorierna om konstitutionen.
Ni lägger fram en rad goda skäl till varför EU-specialisterna skall rösta ja, men det är inte alltid samma skäl som kan övertyga en ensamstående mor i Gdansk eller en varvsarbetare i Spanien att göra det.
Ratificeringen av konstitutionen är ett tillfälle att föra debatt om vilket slags Europa vi vill ha.
Jag välkomnar det här tillfället att påminna oss själva om vad Europa har åstadkommit och vad Europa står för, som andra så elegant förklarat.
I mitten av 1980-talet tycktes visionen om att skapa en verklig inre marknad orealistisk.
Men här har vi den, och i dess kölvatten kom en ekonomisk dynamik som vi fortfarande gynnas av.
För att nämna ett enkelt exempel: att vi inte längre måste gå igenom tullen vid gränserna har minskat kostnaderna och leveranstiderna rejält.
I ett svep tog vi bort behovet av 60 miljoner mervärdesskattehandlingar per dag.
I dag ser den yngre generationen tanken om fri rörlighet som en rättighet, på samma sätt som de förväntar sig att EU skall se till att vi har en ren miljö och gränsöverskridande samarbete på området för folkhälsa.
I dag kan vi i 12 länder ha en del av Europa i fickan då euron ses som självklar i hela unionen och nya medlemsstater sluter upp i kön för att införa den.
Slutligen, först med Greklands, Spaniens och Portugals anslutning och nu med de tio nya medlemsländerna har vi bidragit till att garantera och konsolidera demokrati och rättsstaten över hela kontinenten.
Nu är det dags att ratificera konstitutionen.
Samtidigt som vi respekterar våra olika konstitutionella roller i förhållande till de nationella ratificeringsförfarandena så kan vi inte tolerera att debatten förvirras av myter eller missuppfattningar om innehållet i konstitutionen.
Vi har alla en plikt att erbjuda tydlig och pålitlig information om vad konstitutionen innebär och vilka fördelar den kan föra med sig.
När vi gör det måste vi jämföra konstitutionens följder med den nuvarande situationen.
Litauen och Ungern har redan ratificerat konstitutionen.
Jag vill särskilt tacka Litauen och talmannen för Litauens parlament som är här i kammaren i dag.
Nu måste vi börja visa vilka konkreta följder konstitutionen kan få i det dagliga livet för de människor vi företräder.
Det råder sannerligen ingen brist på bra exempel i det avseendet.
Som jag sade tidigare är inlemmandet av stadgan om grundläggande rättigheter långt ifrån ett nytt symboliskt påfund.
Medborgarna kommer att ha en katalog med rättigheter och principer som de kan åberopa inför domstol om de inte respekteras av europeiska eller nationella myndigheter.
Möjligheten att delta på ett påtagligt sätt i hur unionen fungerar utvidgas långt bortom valet av ledamöter till Europaparlamentet.
Medborgarens initiativ kommer för första gången att göra EU-medborgare till huvudrollsinnehavare i lagstiftningsprocessen.
Området för frihet, säkerhet och rättvisa kommer att moderniseras, vilket kommer att göra det möjligt för unionen att svara mot en växande efterfrågan på mer effektiva åtgärder på EU-nivå på områdena för gränskontroll, asyl och invandring.
Detsamma gäller för rättsligt och polisiärt samarbete.
Konstitutionen lägger grunden för ett inre område för friheter och garantier.
De nya bestämmelserna om folkhälsa kommer att tillhandahålla en högre kvalitetsstandard när det gäller säkerhet.
Unionen kommer att kunna ingripa på ett effektivare sätt för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande hot mot hälsan såsom fågelinfluensan eller galna kosjukan.
I dag kan vi inte undvika att tänka på de tragiska händelserna i Sydostasien.
Unionen spelar redan en nyckelroll genom att ge humanitärt bistånd och genom att bidra till den politiska, ekonomiska och sociala återuppbyggnaden av regionen.
De nya bestämmelserna för räddningstjänsten, som anförtror unionen uppgiften att arbeta för konsekvens i internationellt räddningstjänstarbete, kommer att göra det möjligt för oss att göra våra internationella insatser ännu effektivare i framtiden.
Vi har naturligtvis redan satt i gång ett antal initiativ med syftet att informera allmänheten om innehållet i konstitutionen.
Kommission har tagit fram skriftligt och audiovisuellt material, utvecklat en hemsida, främjat och finansierat informationsstafetter och sponsrat seminarier och andra offentliga initiativ.
Europeiska rådet har stött oss i våra ansträngningar och har uppmanat medlemsstaterna att förbättra kommunikationen kring EU-frågor i samband med ratificeringen av konstitutionen.
Nu är det dags att lägga in en högre växel.
Jag tar det här tillfället i akt att be er att undersöka möjligheten att tillsammans med oss skapa gemensamma kommunikationsinitiativ för att maximera genomslagskraften i våra initiativ.
Jag menar då särskilt möjligheten att anordna evenemang för medier både på EU-nivå och nationell nivå under en ” europeisk vecka ” runt den 9 maj 2005.
Under tiden kommer kommissionen inte att avstå från att utveckla andra idéer som kan hjälpa medlemsstaterna att skapa och genomföra sina egna nationella kommunikationsstrategier.
Jag kan också försäkra er om att kommissionärerna själva kommer att vara aktiva i debatten om konstitutionen och Europas framtid.
Att se till att det konstitutionella fördraget ratificeras är medlemsstaternas och EU-institutionernas främsta angelägenhet.
Emellertid, samtidigt som vi inte har för avsikt att förekomma konstitutions tillämpning måste vi också ägna en del kraft åt att se till att konstitutionen kan träda i kraft på ett smidigt sätt när ratificeringsförfarandena väl en gång framgångsrikt avslutats.
Det är därför vi måste inleda diskussioner om förberedelserna inför genomförandet av de aktuella bestämmelserna.
Kommission har varit med i den här processen från första början.
Vi är stolta över konstitutionstexten, och vi kommer att göra allt vi kan för att den skall se dagens ljus.
Jag kommer att fortsätta vara engagerad i dialogen med Europaparlamentet.
Vårt arbete tar inte slut i dag.
Det här är bara början.
Jag ser fram emot en diskussion mer i detalj kring dessa frågor med utskottet för konstitutionella frågor och att få göra er sällskap i olika sammanhang för att lägga fram våra argument.
Jag vill avsluta med att återgå till mina tre enkla begrepp: fler rättigheter, mer demokrati och mer öppenhet.
I år kommer vi att fira femtonårsdagen för demokratins återfödelse i Östeuropa.
Om vi lägger alla andra bestämmelser i konstitutionen åt sidan understryker dessa tre begrepp på egen hand anledningen till varför länder har anslutit sig till EU och varför kommissionen kommer att försvara denna konstitution.
