# ID: svediakorp-gov451665
# author: Libicki (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
I dagens debatt diskuterar vi frågor som vi vanligtvis inte tar upp.
De frågor som vi i allmänhet diskuterar är viktiga, men de avser budgetplaner, kommunikationslösningar och ekonomiska frågor.
Alla dessa frågor är mycket viktiga, men de är inte tragiska.
Av de tre punkterna på föredragningslistan för debatten i eftermiddag handlar den tredje punkten om Bhopal, en av de största tragedier som inträffat under de senaste decennierna.
Denna punkt avser en tragedi där en gasexplosion förorsakade omedelbar död för tiotusentals människor.
Konsekvenserna av denna explosion märks tyvärr än i dag.
De institutioner och personer som nämns inom kort är ansvariga för dessa tråkiga omständigheter.
Organisationerna som skall lastas för det som hände har erkänt sin skuld genom att de har betalat ut ersättning för 15 248 dödsfall.
De har också betalat ut ersättning till 554 895 personer som har blivit sjuka eller handikappade, medan man däremot försökt att betala sådan ersättning till så få personer som möjligt.
Grovt räknat har över 100 000 människor tagit skada av gasexplosionen i Bhopal för 25 år sedan, och miljoner människor lider än i dag av miljöföroreningarna.
Vad hände då efter katastrofen?
Efter en överenskommelse och flera domstolsutslag betalade den skyldiga parten, Union Carbide Corporation India, ut 470 miljoner US-dollar i ersättning.
Detta ter sig inte som någon oansenlig summa, men offren för explosionen fick mindre än 10 procent av pengarna.
Resten gick till advokaterna.
I förbigående kan det vara värt att nämna att inte ens i Charles Dickens 150 år gamla böcker, där han roade sig med att beskriva giriga advokater, förekom några offer som fick så gott som ingenting.
Pengarna försvann eftersom stora summor, förutom att gå till advokaternas arvoden, efter vad som påståtts användes till att betala korrumperade tjänstemän.
Det kan inte tolereras att alla utom offren har tjänat pengar på denna tragedi.
Vi bevittnar en konspiration och åtgärder måste vidtas för att ställa allt till rätta.
Detta är målsättningen med det resolutionsförslag som vi skall anta i dag.
Vi måste försöka omvärdera skadorna så att ersättning betalas ut till dem som är berättigade till den.
Vi måste se till att organ utses som kan lösa detta problem på ett rättvist sätt.
