# ID: svediakorp-gov451613
# author: Ribeiro e Castro (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 234
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Föredraganden försöker föreslå att man skall utöka EG-domstolens behörighet genom att upphäva artikel 68 i EG-fördraget.
Detta är ett tillägg till rådets förslag till beslut på så sätt att flera områden inom avdelning IV i tredje delen av EG-fördraget (visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer) då skulle styras av artikel 251 i EG-fördraget.
Som jag redan har hävdat vid andra tillfällen anser jag att EU: s behörigheter och förfaranden bör befästas gradvist i stället för att försöka tillfredsställa ett ständigt begär efter nya behörigheter.
Varje förslag tar upp känsliga ämnen, och innehållet i det framlagda betänkandet lider av den maximalism som kännetecknar ett alltmer centraliserat EU, trots att allmänheten inte stöder denna utveckling.
Jag är inte säker på att det föreslagna upphävandet skulle stärka rättsskyddet för EU-medborgarna eller för invånarna i tredje land överhuvudtaget, vilket Jean-Louis Bourlanges hävdar att det skulle.
Jag tror snarare att det skulle få rakt motsatt effekt.
Jag tror att parlamentet skulle må bättre av att begränsa sig till att stödja det framlagda förslaget till beslut – vilket i sig utgör ett större, ambitiöst steg när det gäller frihet, säkerhet och rättvisa – och av att låta bli att inlåta sig i denna osunda glupska strävan efter ” det grönare gräset på andra sidan ”.
