# ID: svediakorp-gov451557
# author: Meijer (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 420
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Detta problem är gränsöverskridande och kan inte enbart lösas med hjälp av nationell lagstiftning.
Det är därför en fråga för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Under flera år har parlamentet översvämmats av framställningar från människor som med all rätt kräver att missförhållandena i samband med djurtransporter uppmärksammas.
Detta gäller framför allt hästar som har nått slutet på sitt förtjänstfulla liv i de östra delarna, men skall slaktas och ätas i de södra.
Många djur transporteras länge i lastbilar, med mycket lite foder och vätska, och förorenar sig själva, drabbas av panik och skadar sig.
Enda sättet att förhindra detta är att drastiskt sänka de sträckor och tidsperioder som är tillåtna för transport av levande djur.
I början av 2004 handlade debatten i Europaparlamentet om huruvida man skulle tillåta åtta eller nio timmars sammanhängande transport och huruvida man skulle ha begränsade och billiga skyddsåtgärder eller mer omfattande och dyra åtgärder.
Då valde parlamentet en mycket försiktig linje, men till och med den var alltför radikal för regeringarna i vissa medlemsstater.
Följden blev att det fortfarande finns utrymme för dessa övergrepp att fortsätta.
Den centrala frågan är huruvida vi kan acceptera att djur lider i onödan för att kostnaderna inom djurhandel och vägtransporter skall bli lägre eller om vi anser att detta lidande strider fullständigt mot vår civilisation och vårt ansvar för övriga varelsers välfärd.
Jag väljer med eftertryck civilisation och ansvar.
Nu talar kommissionären om för oss att beslutsprocessen i Europeiska unionen inte har fungerat.
Vi har visat oss oförmögna att göra det som i så hög grad behövs.
Nationella ekonomiska intressen får företräde framför vår gemensamma civilisation och vårt gemensamma ansvar.
När jag lyssnar till kommissionär Kyprianou tvivlar jag inte på hans goda avsikter.
Jag välkomnar hans tillkännagivande av nya initiativ från Europeiska kommissionen.
Jag håller också med honom om att det är bättre att göra någonting snabbt på grundval av ett bedrövligt ofullständigt resultat än att inte ha något resultat alls att utgå från.
Satellitövervakning är en klen tröst för djuren.
Låt oss inte enbart förlita oss på ny teknik, utan i stället bygga vidare på den politiska viljan att verkligen sätta stopp för dessa övergrepp.
Det är det som är viktigt.
Jag hoppas att vi vid slutet av parlamentets och kommissionens mandatperiod har nått fram till konkreta resultat.
Det som sker nu är nämligen en regelrätt skandal.
