# ID: svediakorp-gov451547
# author: Kyprianou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,365
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Behovet av att förbättra djurskyddet vid transport så att det fungerar i verkligheten och inte bara står i regelboken, är för mig ett viktigt mål.
Jag har länge känt till att den aktuella transportlagstiftningen tillämpas på ett mycket otillfredsställande sätt, och att de nationella myndigheterna uppenbarligen inte prioriterar lagstiftning på detta område.
Det är av största vikt att djurskyddslagstiftningen tillämpas på ett riktigt och fullständigt sätt, lika viktigt som att förhållandena vid djurtransporter omedelbart förbättras.
Detta är anledningen till att kommissionen, trots sin önskan att göra mer för att begränsa transporttiderna och minska djurtätheten ombord på fordonen, godkänner ordförandeskapets stegvisa initiativ i rådet.
Vi ansåg att det var viktigt att göra de betydelsefulla framsteg som redan låg inom vårt räckhåll, hellre än att skjuta upp ärendet i sin helhet till ett senare, obestämt datum.
Jag kommer senare att visa att det inte lägger hinder i vägen – jag vill understryka detta – för en bättre lösning i framtiden.
Vi har härmed sett till att mycket strängare regler, som markant förbättrar de nuvarande förhållandena, införs så snart som möjligt.
De kommer att innefatta frågor som t.ex. långa transporter och nya, betydligt hårdare fordonsnormer.
Dessa kommer snarast möjligt att genomföras inom EU: s normer.
Jag vill gärna framhålla att det stora flertalet av parlamentets ändringsförslag har införlivats med den slutliga texten, och jag tackar parlamentet för dess betydelsefulla insats.
Jag skall villigt erkänna att det var olyckligt att man inte lyckades nå en överenskommelse om begränsningar i transporttid och djurtäthet.
Det var fullkomligt uteslutet – och här måste jag vara uppriktig – att rådet skulle ställa sig bakom sådana bestämmelser, och det var ett tydligt varningstecken att man inte lyckades nå en överenskommelse vid rådets möte (jordbruk) i april 2004.
Men om man inte hade lyckats nå en överenskommelse vid det senaste rådsmötet, hade det inneburit att nuvarande oacceptabla förhållanden hade kvarstått under obestämd tid framöver, och att förbättringarna avsevärt hade fördröjts.
Det betyder emellertid inte att kommissionen tvivlar på att alla möjligheter att skärpa bestämmelserna skulle, och kommer att, utnyttjas i framtiden.
För det första – och detta är inte den enda möjligheten – ges kommissionen i den slutgiltiga texten möjlighet att avlägga rapport till rådet om transporttider och djurtäthet inom, inte efter, fyra år från fastställd tidsfrist för genomförandet, och att då eventuellt ändra sin inställning på grundval av erfarenheterna från de nya bestämmelsernas tillämpning.
Det är emellertid viktigt att påpeka att kommissionen, oavsett vad som står i förordningen, noggrant kommer att analysera situationen, vilket innefattar rådande politiska förhållanden, och därvid utnyttja sin initiativrätt.
Jag förbehöll mig denna rätt när vi gav vårt samtycke till kompromissen.
Låt mig kort räkna upp en del av de förbättringar som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att införas genom förordningen.
Min lista omfattar fyra sidor och jag skall inte läsa upp allt.
Innan jag börjar vill jag påminna de ärade ledamöterna om att medlemsstaterna enligt förordningen har rätt att anta och genomföra strängare regler inom det egna territoriet än de som medges i förordningen.
Detta är alltså en utmaning för medlemsstaterna och en utmaning för er.
Om tillräckligt många medlemsstater antar strängare bestämmelser skulle det politiska trycket – grupptrycket – på de övriga bli mycket mer uttalat och mer verkningsfullt.
Vi behöver dock förbättringarna i den nuvarande förordningen.
För det första kommer vägfordonen från och med 2007 att utrustas med satellitnavigeringssystem.
Lastbilarna kommer att ha interiör mekanisk ventilation och temperaturövervakning, förbättrade vattenanordningar och drickmöjligheter, och det kommer att finnas individuella spiltor vid hästtransporter och andra förbättringar som rör hästar.
Strängare bestämmelser för utbildning av chaufförer kommer att införas, samt förbud för transport av dräktiga, sjuka och skadade djur.
Administrativa bestämmelser som skall säkerställa att myndigheternas kontroller är likvärdiga i de olika medlemsstaterna, kommer också att införas.
Detta kommer att gälla för samtliga transporter.
Som bekant föreslog Europaparlamentet förra månaden ett satellitnavigeringssystem, vilket kommissionen ställde sig bakom.
Detta är ett innovativt och lovande instrument för övervakning av djurtransporter, och kommissionen är beredd att direkt investera i detta.
Om tekniken används på lämpligt sätt kommer djurtransporterna i Europa att präglas av större insyn och hög kvalitet, vilket överensstämmer med EU-medborgarnas önskemål och även medverkar till att bestämmelserna i större utsträckning efterlevs.
Detta är oerhört viktigt.
Det räcker inte att införa regleringar och anta bestämmelser – vi måste också ha förutsättningar att genomföra dem och övervaka att de efterlevs.
EU: s medborgare har vid otaliga tillfällen och på många sätt påpekat att det har funnits brister i den faktiska tillämpningen, vilket har varit en avsevärd svaghet i det nuvarande systemet.
Jag är helt överens om detta.
Jag är fast besluten och förbinder mig dels att se till att djurskyddsbestämmelserna efterlevs bättre, dels att kräva att medlemsstaterna noggrant redogör för vilka kontroller som utförs.
Vi kommer att fortsätta att sätta press på medlemsstaterna för att få fram denna information, och jag noterar med tillfredsställelse att den nya lagstiftningen kommer att ge oss möjlighet att göra detta på ett effektivare sätt.
Vi fastslog, sammanfattningsvis, i rådet att kommissionen förbehåller sig rätten att agera i enlighet med bestämmelserna i fördraget och med hänsyn till djurens krav på välbefinnande.
Kommissionen kommer därför att vara fortsatt vaksam och noggrant övervaka situationen vid djurtransporter i medlemsstaterna.
Vi är beredda att när som helst ta initiativ till lagstiftning om det skulle krävas ytterligare förbättringar av djurskyddet.
Jag skulle vilja kommentera ytterligare två saker.
För det första är arbetet med att förbättra djurskyddet en kontinuerlig process.
Det handlar inte bara om en förordning; vi arbetar redan på ytterligare förbättringar, både av förhållandena för fjäderfä och av mikroklimatet ombord på transportfordonen.
Detta är alltså inte slutet, utan bara början.
Jag har samtidigt undersökt vilka alternativen var vid det senaste rådsmötet.
Valet stod inte mellan den absolut bästa lösningen och en kompromiss, utan mellan en kompromiss och att låta den nuvarande situationen kvarstå på obestämd tid, med alla de oacceptabla förhållanden som råder i nuläget.
Jag är övertygad om att ni kommer att förstå att om man har ansvaret för att fatta ett beslut, måste man väga för- och nackdelar mot varandra och bestämma vilken väg man skall gå.
Jag kan försäkra er att det enda som kommissionen tänkte på i denna fråga rörde djurens välbefinnande och hur man snabbast möjligt skulle få till stånd reella förbättringar.
Det handlade verkligen inte om att hålla fast vid en princip som i slutändan skulle skada djuren, eftersom vi då inte på något vis skulle kunna förbättra de rådande förhållandena.
Jag vill återigen säga att den kompromiss som nu gäller väsentligt förbättrar den nuvarande situationen, utan att man för den skull fråntar kommissionen rätten att på nytt ta upp dessa mycket viktiga frågor.
Tro mig, det var ett förslag från kommissionen.
Vi hade varit åtskilligt gladare om bestämmelserna hade tagits med och godkänts i kompromissen.
Det fanns dock tyvärr ingen förutsättning för en sådan överenskommelse.
Jag skulle vilja föreslå ett samtal med de olika icke-statliga organisationerna.
De var inte glada, men de godtog kompromissen eftersom de insåg att den innebär ett väsentligt steg framåt.
Avslutningsvis försäkrar jag – och jag skulle vara intresserad av att ta del av era kommentarer, eftersom jag tror att parlamentet kommer att vara en viktig bundsförvant för kommissionen i denna fråga – att jag har för avsikt att före utgången av kommissionens, och definitivt före utgången av parlamentets, mandatperiod återkomma med ett nytt förslag och initiera nya diskussioner.
Det har kommissionen förbundit sig att göra.
Men, den stora frågan och den stora utmaningen handlar om att övertala medlemsstaterna att godkänna detta nya förslag när det kommer.
