# ID: svediakorp-gov451474
# author: Neyts-Uyttebroeck, Annemie (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, herr Nicolaï, mina damer och herrar!
Först vill jag gratulera Pierre Moscovici till hans utmärkta betänkande.
Som han sade är det verkligen både uppriktigt och tydligt, och föredraganden bortser inte från de brister och svagheter som vi fortfarande kan se när det handlar om Rumänien.
Detta gäller exempelvis området pressfrihet, där det finns allvarliga brister – och jag väljer mina ord omsorgsfullt –, det gäller förseningarna med att få de rättsliga och polisiära systemen att fungera självständigt och det gäller korruptionen, som fortfarande är alltför utbredd.
Mina damer och herrar!
Jag inledde min yrkesbana som lärare i moderna språk, och när jag rättade prov eller hemuppgifter insåg jag att jag brukade bli allt strängare ju längre jag fortsatte, och jag brukade vara mycket hårdare mot de sista skrivningarna än jag hade varit mot de första – och det i så hög grad att jag brukade titta på de första skrivningarna igen för att förvissa mig om att jag hade varit tillräckligt rättvis.
När jag lyssnar på denna debatt och hör vad en del ledamöter har att säga och också när jag tänker på debatten under förmiddagen undrar jag om vi inte upplever någonting liknande här eftersom det förefaller mig som om vi håller på att bli strängare och strängare för varje utvidgning.
Betyder detta att det inte finns några problem?
Naturligtvis inte.
Jag nämnde dem och vår föredragande har klart angivit var de finns och sagt att det är nödvändigt med betydande förbättringar.
Mina damer och herrar!
Jag är ganska väl förtrogen med Rumänien och jag har haft möjlighet att vid flera tillfällen uppmana personer i maktposition från alla politiska riktningar att påskynda arbetet med att genomföra reformerna och införliva de nödvändiga lagarna och förordningarna.
I likhet med majoriteten av medlemmarna i min grupp kommer jag att rösta för rekommendationerna i Moscovicibetänkandet.
Jag kommer att göra det inte bara på grund av mina känslor för Rumänien, där jag har många mycket goda vänner, utan också därför att jag efter att ha besökt landet redan i februari 1990, då jag såg färska exempel på våldet under föregående år, nu till fullo inser hur långt Rumänien redan har kommit.
Vi är skyldiga våra vänner förståelse och vänskap men inte någon svag eller nästan likgiltig eftergivenhet.
Detta har alltid varit min inställning till Rumänien och det är fortfarande min inställning i dag.
Min positiva inställning är fortfarande i grund och botten en inställning som präglas av vaksam vänskap.
Jag hoppas att parlamentet kommer att inta samma hållning.
