# ID: svediakorp-gov451452
# author: Moscovici (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 852
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den politiska ram inom vilken jag lägger fram detta betänkande har blivit tydligare de senaste veckorna.
Förra veckan kunde kommissionen avsluta anslutningsförhandlingarna med Rumänien om de två sista kapitlen, rättsliga och inrikes frågor och konkurrenspolitik.
Dessutom har det de senaste veckorna hållits först parlamentsval och sedan presidentval.
Ett nytt politiskt parti har fått makten på villkor som har erkänts av samtliga parter.
Dessa upplysningar förändrar givetvis inte tankarna bakom betänkandet och dess allmänna huvudinriktning.
Jag ville utarbeta och lägga fram ett balanserat betänkande för parlamentet, dvs. ett betänkande som var både noggrant och tydligt eftersom Rumäniens situation innebär många problem.
Jag ville samtidigt att det skulle vara ett vänligt hållet betänkande eftersom vi alla vill att Rumänien och Bulgarien skall bli medlemmar och eftersom detta land har arbetat hårt för att förbereda sig inför anslutningen.
På grundval av detta föreslår vi att man både noterar Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning och fortsätter att vara medveten om dess begränsningar och brister och det arbete som kvarstår.
Dessa två aspekter, begränsningarna och framstegen, beskrivs i själva verket för vart och ett av områdena i fråga.
De presenteras först för de politiska kriterierna, och det är utan tvekan där de största problemen finns.
Det finns begränsningar i de framsteg som har gjorts.
Reformen av statsförvaltningen går exempelvis inte tillräckligt långt, användningen av undantagsföreskrifter är oönskad och ganska överdriven och alla vet att lagstiftningsförfarandena inte är perfekta.
Men förutom dessa begränsade framsteg återstår det ett antal allvarliga problem när det gäller olika friheter.
Jag tänker först och främst på informationsfrihet och yttrandefrihet, vilket förvägras många journalister.
Jag tänker på rättssystemet, som trots inledande förbättringar tveklöst behöver uppmärksammas mer.
Jag tänker givetvis på den korruption som fortfarande är allmänt utbredd i Rumänien, även på hög nivå.
När det gäller alla dessa problem – yttrandefriheten, korruptionen samt rätts- och polissystemen – anser jag att Europaparlamentet har skyldighet att vara totalt kompromisslöst.
Samtidigt får vi inte glömma att det faktiskt har gjorts framsteg.
Kommissionen har erkänt att Rumänien uppfyller Köpenhamnskriterierna.
Landet har inlett en reform av den offentliga förvaltningen, och en konstitutionell reform är också på väg.
Som jag påpekat börjar rättssystemet att förbättras och vi ser även framsteg när det gäller skyddet av barns rättigheter, något som vårt eget parlament förresten har begärt, även om det går att gå längre.
Sammanfattningsvis anser jag därför att Rumänien har lyssnat till kommissionens och parlamentets rekommendationer, särskilt de som gjordes på uppmaning av den förra föredraganden James Nicholson.
Vi ser samma problem när det gäller de ekonomiska kriterierna: det finns begränsningar av de framsteg som gjorts, makroekonomisk stabilitet har fortfarande inte garanterats och fattigdomen ligger fortfarande på alltför hög nivå.
Samtidigt har vi sett framsteg i kampen mot social utslagning, i kampen mot fattigdom och i antagandet av lagstiftning och socialt skydd.
Det tredje och sista området gäller allt som har med gemenskapens regelverk att göra.
Som jag påpekade i början har förhandlingarna om detta kapitel avslutats.
Dessutom tror jag inte att det skulle vara klokt att öppna dem igen.
Även om jag har förstått att den nyvalde presidenten har för avsikt att göra detta.
Personligen anser jag att fördraget först bör ratificeras och undertecknas innan det omförhandlas.
Vi måste emellertid genomföra den lagstiftning som har antagits, särskilt lagstiftningen om fri rörlighet för varor och kapital, ekonomistyrning, miljö, industriproduktion, regionalpolitik och frågor som rör rättsliga och inrikes frågor.
Denna bedömning, som jag hoppas är en balanserad bedömning, utgör grundvalen för följande slutsatser som jag rekommenderar: Så som läget ser ut finns det inget som hindrar att ett gemensamt anslutningsfördrag – jag upprepar ett gemensamt fördrag – undertecknas för Rumänien och Bulgarien i början av 2005 för anslutning 2007.
Detta är självfallet ett politiskt beslut, men parlamentet och kommissionen måste noga följa utvecklingen via alla uppföljningsåtgärder och andra betänkanden som vi kan lägga fram här.
Till sist några ord om de ingivna ändringsförslagen.
Enligt min mening gjorde vi i utskottet för utrikesfrågor ett bra arbete som gjorde att betänkandet kunde antas med mycket stor majoritet.
De återstående ändringsförslagen till betänkandet faller inom två kategorier.
Det finns sådana ändringsförslag som förbättrar rapportens sakinnehåll, särskilt när det gäller socialt skydd, mänskliga rättigheter, personer med funktionshinder, skydd av barns och ungdomars rättigheter samt rekommendationer om industripolitik.
Jag stöder givetvis dessa ändringsförslag.
Sedan finns det andra ändringsförslag som ifrågasätter ett gemensamt fördrag eller ändrar betänkandets karaktär eller balans.
Jag stöder självfallet inte dessa.
I morse fattade vi det historiska beslutet att inleda förhandlingar med Turkiet.
Jag anser att avslutandet av förhandlingarna med Rumänien och Bulgarien, särskilt med Rumänien, däremot är ett logiskt beslut, och allmänheten skulle inte förstå om vi inte gjorde dessa två saker tillsammans.
