# ID: svediakorp-gov451434
# author: Van Orden (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 903
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Det är nästan nio år sedan Bulgarien formellt ansökte om medlemskap i Europeiska unionen.
Sedan dess har landet genomgått oerhörda politiska och ekonomiska förändringar: Bulgarien blev medlem i NATO tidigare i år och är nu väl förberett att gå med i Europeiska unionen den 1 januari 2007.
Jag ser inga betydande hinder för detta och jag litar på att Europeiska rådet vid sitt möte i slutet av denna vecka inte bara stöder denna uppfattning utan också fastslår ett datum i början av året för att underteckna anslutningsfördraget.
Bulgarien måste dömas efter sina egna meriter, och landets framsteg bör inte nödvändigtvis kopplas till något av de andra kandidatländerna.
Därför kan ett separat anslutningsfördrag vara nödvändigt för Bulgarien.
Låt oss titta på några av de förändringar som har ägt rum i Bulgarien.
Å ena sidan kan vi se att de anslutningskriterier och tidsfrister som Europeiska kommissionen fastslog har fungerat som en yttre katalysator för förändringar.
Men å andra sidan har även den inre dynamiken i hög grad förändrat det politiska och sociala landskapet i Bulgarien, eftersom landet kastar av sig sin gamla mantel efter kommunismens sammanbrott 1990.
Dessa förändringar äger inte rum bara därför att Europeiska unionen insisterar, utan därför att de är bra för Bulgarien och för att bulgarerna själva vill ha dem.
Bulgarien är nu en fullt fungerande marknadsekonomi och har erkänts som sådan sedan 2002.
Den makroekonomiska stabiliteten har upprätthållits, inklusive lämplig prisstabilitet och hållbara offentliga finanser och handelsbalanser.
Bara för att nämna några av de viktigaste ekonomiska indikatorerna ökade Bulgariens BNP från 4,3 procent 2003 med 6 procent det första kvartalet 2004, vilket är en av de högsta nivåerna bland EU-kandidaterna och de nya medlemsstaterna.
Antalet arbetslösa har sjunkit konstant sedan 2002: 12 procent är fortfarande för högt, men det sjunker.
Utländska direktinvesteringar ligger på rekordnivå i år.
Enorma framsteg har också gjorts när det gäller privatisering: 80 procent av ekonomin finns nu inom den privata sektorn.
Jag ger mitt helhjärtade stöd till de pågående reformerna av Bulgariens offentliga förvaltning och till ändringarna av lagen om offentlig tjänst.
Förbättringar har också gjorts i rättsväsendet: det har varit en positiv utveckling med avseende på rekrytering och utnämning av domare.
Men mer behöver göras, särskilt i samband med utredningsförfarandet och överåklagarens ställning.
Men just nu är det raka spåret.
Det finns fortfarande kritiska områden som jag har lyft fram sedan 1999.
Organiserad brottslighet och korruption hindrar reformerna i Bulgarien, vilket får följdeffekter inom alla ekonomiska och sociala sektorer.
Jag har särskilt riktat uppmärksamheten mot behovet av mer mänskliga och finansiella resurser med målet att skapa stora förbättringar för barns välfärd och institutionerna inom barnomsorgen.
Jag har krävt ett särskilt statligt organ med tillräckliga resurser och behörighet att se till att reformer för barns välfärd genomförs.
Samma strategiska tillvägagångssätt måste tillämpas för att integrera den romska befolkningen i det bulgariska samhället.
Bulgarien måste, med stöd av Europeiska kommissionen, göra ännu större ansträngningar för att främja integrationen av romer i samhället, särskilt genom möjligheter till utbildning och arbete, förbättrade levnadsvillkor och tillgång till sjukvård och familjeplanering.
Det finns ytterligare en sida av detta problem: romerna själva måste anpassas.
Denna fråga kan vara impopulär i vissa kretsar, men detta är det enda sättet att verkligen förändra romernas situation.
De senaste fyra åren har över 160 miljoner euro anslagits ur gemenskapsmedlen till problem som har med romer att göra.
Men förändringar måste komma både inifrån och från regeringens sida.
Utvidgningen av Europeiska unionen österut och i sydost markerar en avsevärd förändring i Europa.
Vi har till sist fått slut på det kalla krigets fientligheter och den uppdelning som blev följden.
Till exempel skrivs historia i Ukraina medan vi talar, och i morse gav parlamentet klartecken för att inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet.
Det sker stora förändringar på vår kontinent.
Vi befinner oss i en övergång och vi måste alla arbeta hårt för att se till att förändringen går i rätt riktning.
I Europa betyder det att omfokusera Europeiska unionens karaktär och mål.
Det betyder att EU måste göra mindre men göra det bättre.
Jag vill tacka alla kolleger i hela parlamentet för deras stöd och bistånd i mitt arbete som föredragande.
Det kommer att ges tillfälle till ett mer omfattande betänkande om Bulgariens anslutning i början på året.
Mitt betänkande den här gången är avsiktligt kortfattat.
Vissa ändringsförslag införlivades i utskotten, men jag anser inte att jag kan stödja något av de ändringsförslag som nu föreslås.
Slutligen vill jag ta tillfället i akt att belysa situationen för de bulgariska sjuksköterskorna som är arresterade i Libyen och som nu hotas av dödsstraff.
Jag uppmanar alla ledamöter att skriva under den skriftliga förklaringen nr 61 med krav på att de genast frisläpps.
Bulgarien vet vilka utmaningar som väntar.
Jag är säker på att Europeiska rådet formellt kommer att slutföra förhandlingarna med Bulgarien den 17 december och fastslå ett datum under våren 2005 för att underteckna anslutningsfördraget.
Detta kommer att vara en stor landvinning, men reformer och förändringar måste fortsätta, både i Bulgarien och inom Europeiska unionen som sådan.
