# ID: svediakorp-gov451296
# author: Cohn-Bendit (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 659
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag kommer att använda två minuter av Martin Schulz talartid, vilket innebär att jag har fem minuter att tala.
Dagens debatt handlar om kultur och om vad som är och vad som inte är europeisk kultur.
Det finns en fråga som jag skulle vilja kommentera.
Jag blir alltid skeptisk när någon säger till mig att något är kulturellt oförenligt, och detta kan möjligen vara av familjeskäl.
Vi känner alla till hur ofta judar har blivit förföljda för att ha gift sig med icke-judar, och hur ofta vita blivit förföljda för att ha gift sig med svarta.
Sådana förföljelser har alltid skett under förevändning av kulturell oförenlighet.
Jag är också förvånad över den emotionella glöd, eller i vissa fall till och med politiska blindhet, som genomsyrar debatterna om Turkiet.
Jag är väl medveten om att det finns rättrådiga människor med värdiga argument som motsätter sig Turkiets anslutning till EU.
Det är helt och hållet normalt att det förekommer värdiga argument som både talar för och mot en sådan anslutning, men ändå är jag förbryllad över aggressiviteten hos dem som motsätter sig Turkiets anslutning till EU.
Grunden för rasism är alltid irrationalitet, och jag kan inte annat än att tycka att vissa argument mot Turkiets anslutning saknar politisk förankring och endast är kulturellt betingade, eller med andra ord rasistiska.
Vi kan inte tolerera detta.
Vad slags föredöme är vi då för Turkiet och för resten av världen?
Hans-Gert Poettering har sagt till kammaren att detta är det viktigaste beslut som Europaparlamentet och EU kommer att fatta under senare år.
Eftersom beslutet är så viktigt menade han också att det borde fattas i största hemlighet så att var och en svävar i ovisshet om hur vi har kommit fram till vår ståndpunkt i denna viktiga fråga.
Kammaren skall hålla sluten omröstning.
Kan ni vänligen vara tysta?
Efteråt kan ni tala i tre minuter, som Martin Schulz gjorde.
Jag tänker säga det jag önskar säga, och ni kan säga det ni önskar säga.
Ni kan tala efter att jag har avslutat.
Om kammarens ledamöter kräver sekretess så är det på grund av att de inte vill att EU: s väljare skall veta var vi som individuella ledamöter står i denna avgörande fråga.
Det är en skymf mot demokratin att omröstningen skall skötas på det här sättet.
Det är skandal.
Ni borde ta hänsyn till vad människorna i Turkiet kommer att tycka.
Man kan mycket väl vara motståndare till Turkiets anslutning, men vad kommer kvinnor och män i Turkiet att tycka om de får höra att detta är en fråga som de inte får veta någonting om?
Vill européerna verkligen att vi skall hålla offentliga sammanträden och tillhandahålla offentliga omröstningsprotokoll, vilket i synnerhet Hans-Gert Poettering upprepade gånger har förespråkat i sina ständiga predikningar till rådet?
Detta skulle vi vilja veta, och detta är något som är införlivat i konstitutionen.
Parlamentet, som är en moralisk myndighet för gott uppförande, har plötsligt valt det mest obegripliga och odemokratiska tillvägagångssättet, vilket för mig är omöjligt att förstå.
Jag skulle vilja göra ännu en kommentar om Rumänien.
Ibland förekommer det också kulturella skillnader mellan EU och de samhällen som inom kort kommer att ansluta sig till EU.
Ett exempel är den genomgripande korruptionen i Rumänien, vilket är ett uppenbart faktum.
Vi uppmanar därför det rumänska parlamentet att ta oss på allvar.
Rumänien bör släppas in i EU, men bara efter det att landet har uppfyllt Köpenhamnskriterierna.
För närvarande kan vi konstatera att kriterierna inte riktigt är uppfyllda ännu, och vi bör inte godkänna landet förrän man har uppfyllt dem till fullo.
Rumänien kommer att godkännas …
