# ID: svediakorp-gov451166
# author: Virrankoski (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 340
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
EU: s nya ekonomiska ram är förmodligen den största frågan parlamentet har att lösa under den här perioden.
Det är inte bara fråga om storleken på EU-finansieringen, utan om vad framtida åtgärder skall bestå i rent allmänt.
Den första stora oenigheten mellan medlemsstaterna gäller finansieringens omfattning.
Kommissionens förslag bygger på utbetalningarna som i genomsnitt skulle uppgå till 1,14 procent av BNI.
Det förslag som lagts fram av sex länder om ett tak för utgifterna på 1 procent är ett stramt förslag.
Det återspeglar inte ens omfattningen av nästa års budget, trots att övergångsfasen för de nya medlemsstaterna bara har börjat.
Nu har man efterlyst gemensamt ansvar.
Kommer det att upphöra när det handlar om pengar?
Ett annat problem är kravet på en bidragsrabatt från de största nettobetalarna, känt som ” mekanismerna för finansiell korrigering ”.
Det verkar inte rättvist eftersom dessa medlemsstater också drar störst fördelar av den inre marknaden.
I kommissionens förslag läggs tonvikten vid att förbättra sysselsättning och konkurrenskraft.
Jag anser att det är absolut rätt fokus.
Det har redan avgivits tillräckligt med resolutioner.
Industrin och företagen kan inte lyckas om det inte bedrivs något seriöst forsknings- och utvecklingsarbete.
Men forskningen är också så dyr att ingen medlemsstat ensam kan konkurrera med t.ex.
Förenta staterna eller Japan.
Därför behövs europeiskt samarbete.
Vi har redan sett exempel på detta på rymdteknologins och partikelforskningens områden.
Skapandet av nya forskningsprogram måste ha som utgångspunkt att de skall koncentreras till projekt som kräver Europaomspännande samarbete.
De får inte tillåtas bli byråkratiska strukturfondsprogram som de vi har nu.
Det behöver också tas fram mer verkliga utbildningskurser i samband med forskningsprogram.
Det är mycket viktigt att vi bör enas om den framtida ekonomiska ramen nästa år.
Då skulle vi undvika den typen av röra vi såg i början av Agenda 2000-programmet som fördröjdes, vilket ledde till allvarliga förseningar i utformningen av flera program.
