# ID: svediakorp-gov451162
# author: Grabowski (IND/DEM ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Debatten om unionens budgetplan borde vara en debatt om Europas framtid.
Decenniet 2004 – 2013 kommer att kännetecknas av tillträdet av tolv nya länder.
Unionen måste komma fram till om den skall fortsätta att främja Europas enande och lika möjligheter, eller om den skall skapa oenighet och öka ojämlikhet.
Forskningsinstitutioner, det civila samhället, entreprenörer och andra bör delta i debatten om Europas framtid, inte bara politiker.
Tyvärr uppmuntrar inte unionen en sådan allmän debatt.
Europas framtid bestäms i stället på kontor långt borta.
Byråkrater och politiker fattar besluten om uppgifter och resurser och beslutar också hur medel skall fördelas och vilka belopp det skall handla om.
Under tiden arbetar parlamentet med att debattera mindre frågor och möjligheten att utöka sina behörigheter.
Även om parlamentet skulle få behörigheter kommer det inte att ges tid till att förbereda vårt eget förslag till budget och ta itu med två större frågor, nämligen hur den ekonomiska utvecklingen skall skyndas på och hur skillnaderna mellan fattigare och rikare regioner i Europa skall minskas.
Men det krävs en ny budget, eftersom kommissionens förslag går tvärt emot begreppet solidaritet och inte bidrar till att skynda på Europas utveckling.
Det gäller både förslagen och de belopp som ingår i dem.
Det bästa exempel jag kan komma på är det faktum att länderna i det tidigare EU med 15 medlemsstater, som alla är rika, kommer att få mer än 194 miljarder euro från sammanhållningsfonden medan de tio nya medlemsstaterna jämte Rumänien och Bulgarien bara kommer att få 180 miljarder euro.
Man bör också komma ihåg att en avsevärd del av det andra beloppet kommer att hamna i de rikare länderna i form av order och utbetalningar till rådgivare och experter.
Vi anser att Europaparlamentet borde ta fram sitt eget förslag till budget.
Det bör ske antingen i opposition till kommissionen och rådet eller i samarbete med dem.
Denna budget skulle bygga på tre principer.
Den första är ju större union, desto större budget.
Den andra är ju större skillnader i utveckling, desto större medel till mindre utvecklade regioner och medlemsstater.
Den tredje principen är att skatte- och investeringseftergifter krävs, liksom andra lämpliga åtgärder till förmån för mindre utvecklade regioner och länder.
