# ID: svediakorp-gov451132
# author: Kozlík (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack.
Herr talman, mina damer och herrar!
Låt mig fortsätta där min kollega Wojciech Roszkowski slutade och presentera en del fakta och siffror.
Kommissionen har lagt fram ett budgetförslag för 2005 som omfattar utgifter på 109 miljarder euro.
Vid den första behandlingen kom rådet fram till 105 miljarder euro och Europaparlamentet har beräknat utgifterna till 111 miljarder euro.
Detta skapar ett intryck av kompetent aktivitet.
I andra behandlingen kom rådet till oss med ett förslag på utgifter som återigen låg på 105,3 miljarder euro, medan Europaparlamentet föreslog 106,3 miljarder euro, vilket är cirka 5 miljarder lägre än vid första behandlingen.
Det står helt klart vem det är som leder denna bordtennismatch om budgeten, men det står också klart att budgetförfarandena ännu inte är klart definierade.
Om den föreslagna utgiftsnivån godkänns av Europaparlamentet så kommer det att innebära en ökning på 6,5 procent jämfört med 2004.
I jämförelse med den beräknade inflationsnivån i eurozonen är det en blygsam ökning, men jämför man med behovet av att finansiera Europeiska unionens politiska mål och prioriteringar så verkar det finnas färre skäl till optimism.
Så länge kvalitetskriteriet för Europeiska unionens budgetprocess är att jämka samman nivån på intäkter och utgifter, så ger det snarare anledning till pessimism.
För ett par dagar sedan godkände Europaparlamentet revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2003.
I Europaparlamentets diskussion om den rapporten var man överens om en av de viktigaste slutsatserna, nämligen att utnyttjandenivån när det gällde krediter eller utbetalningar var ganska låg och att den under en lång period hade legat på mellan 80 och 90 procent.
I det avseendet innebär budgetförslaget för 2005 inte någon vändpunkt, eftersom man där föreslår en genomförandenivå för betalningar på 90 procent.
När det gäller strukturfonderna ligger initiativet hos medlemsstaternas egna regeringar när det gäller att utnyttja budgetresurser i form av utbetalningar.
En viktig roll för Europaparlamentet är därför att utnyttja sina politiska verktyg och vinna stöd hos medierna för att pressa på regeringarna och rådet när det gäller att utnyttja tillgängliga resurser för att finansiera Europeiska unionens gemensamma politik effektivare.
Sker inte detta, så kommer Europaparlamentets budgetförfarande även i fortsättningen att vara ett sätt att testa ledamöternas lojalitet mot sina egna länders regeringar, snarare än ett sätt att testa budgetprocessens effektivitet och nå fram till ett konkurrenskraftigt utnyttjande av Europeiska unionens resurser.
Tack.
