# ID: svediakorp-gov451128
# author: Trüpel (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 677
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, kommissionär Grybauskaitė, herr Nicolaï, mina damer och herrar!
Vi kanske i dag diskuterar överenskommelsen med rådet om 2005 års budget, men vi ser naturligtvis fram emot att få veta hur saker och ting går med 2006 års budget och vad som kan förväntas under de kommande åren i förhållande till budgetplanen för 2007 – 2013.
Jag vill därför klart och tydligt säga er att min politiska bedömning av det resultat som vi har uppnått för 2005 gör att jag både vill skratta och gråta.
Det jag betraktar som positivt är flexibilitetsinstrumentet.
Jag vill säga här och nu att jag håller med Reimer Böge, som tydligt klargjorde att vi har lyckats få fram dessa medel nu – inte bara för inrikespolitik och för de decentraliserade enheterna, utan också för utrikespolitiken, och framför allt för stöd till valet i Irak.
Det är en framgång, och det var något som vi här i kammaren betraktade som brådskande och nödvändigt om vi skulle kunna motsvara alla uppgifter vi ålagts.
Jag anser att det är absolut nödvändigt att vi som en del av Lissabonstrategin kan fortsätta att prioritera en aktualisering av informationspolitiken, så att vi på ett bättre sätt kan nå medborgarna och väljarna i EU.
Vi gröna ser det också som ett viktigt framsteg att man har förhindrat att Lifeprogrammet och programmet för miljöskydd slås ut.
Men jag vill lika tydligt och klart säga att det jag anser är negativt är formen för betalningsbemyndigandena för 2005.
Vi drar emellertid den slutsatsen att denna förhandlingsrunda inte gav något ytterligare manöverutrymme.
Det är anledningen till att vi kommer att rösta för denna budget.
Jag stöder Markus Ferber när han kritiserar rådet och när han beskriver 1-procentskriteriet som omdömeslös fetischism från rådets sida.
Jag vill göra detta helt klart för er, eftersom jag gladde mig mycket över att höra honom säga detta, och det är sällan som Markus Ferber och jag har samma åsikt.
Faktum är att jag anser – och här riktar jag mig till er, herr Nicolaï – att ni uppgav, inte bara vid våra förhandlingar under förlikningsförfarandet, utan också i parlamentet i dag, att parlamentet på exakt samma sätt som de nationella regeringarna måste vara villigt att göra prioriteringar.
Så är det faktiskt.
Mina parlamentskolleger har också redan sagt att vi alla har ett stort intresse av budgetdisciplin och ett seriöst synsätt när det gäller budgeten.
Men på samma sätt kan ni inte undvika vår fråga, för om vi måste göra prioriteringar, så måste samma sak också sägas om de nationella regeringarna.
Er tro på att ni måste göra ensidiga nedskärningar, där EU: s politik förlorar, betraktar jag som en felaktig metod.
Politiken riskerar att åternationaliseras, och för ett utvidgat EU – för första gången behandlar vi en budget för 25 medlemsstater – med nya uppgifter och nya utmaningar skulle detta vara ett misstag.
Om ni vill utforma en verklig EU-politik måste ni ha det politiska modet att se till att budgeten återspeglar detta.
För närvarande kan jag inte se att det är så med tanke på de nettobetalande länderna och den fixa idén med 1 procent.
Jag betraktar det som ett politiskt misstag.
Om vi gemensamt vill utveckla vår underbara kontinent ytterligare, om vi vill göra mer för att förnya ekonomin, använda medel till utbildning, ungdom och nya talanger, då måste vi gemensamt och tillsammans med er, rådet och de nettobetalande länderna – och det är här som jag är kritisk mot den röd-gröna regeringen i Tyskland – sätta i gång att åstadkomma mer som gagnar EU.
Låt mig sammanfattningsvis uttrycka min tacksamhet mot budgetutskottets hela personal och samtliga ledamöter.
Jag hoppas att vi kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med samma effektivitet under de år som kommer för att utföra stora saker för EU.
