# ID: svediakorp-gov451119
# author: Jensen (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 890
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Utgifterna för förvaltningen har naturligtvis inte varit den svåraste aspekten i årets budgetförhandlingar, särskilt som tjänstemännens löneökningar klart skulle ligga under 1 procent i år i stället för 2,6 procent, som ursprungligen föreslagits.
Med siffrorna från parlamentets första behandling har vi följaktligen en lämplig marginal under taket för förvaltningsutgifterna.
Här kan tillfogas att vissa institutioner har kunnat påskynda sina betalningar i år och alltså har gjort det möjligt att spara pengar i 2005 års budget.
Allt som allt har vi därför lyckats se till att de andra institutionerna – det vill säga förutom parlamentet och rådet även EG-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen – kan tillsätta de planerade tjänster som utvidgningen medfört, för att få personal till reformerna och reformen av den finansiella förvaltningen.
I praktiken kommer besparingarna på grund av de minskade löneökningarna nu att genomföras med hjälp av en ändringsbudget under 2005.
Det var den överenskommelse som vi gjorde med rådet.
Vi röstar därför inte för dessa besparingar vid parlamentets andra behandling, utan genom att göra besparingar med hjälp av en andra ändringsbudget gör vi också besparingar i rådets och parlamentets budgetar, vilka naturligtvis har sammanställts i ljuset av den förlikning med rådet som uppnåddes vid första behandlingen.
Så långt är allt väl.
Det är viktigt att alla institutionerna fortsätter att se till att förvaltningen är så effektiv och så lite kostsam som möjligt.
Dessutom är det särskilt viktigt att vi sparar genom att institutionerna samarbetar med varandra.
Därför anser jag också att det är viktigt att vi tidigt nästa år – före den 1 april – får en aktualiserad rapport från generalsekreterarna om hur tillsättningarna fortskrider.
Vi har sett vilka fördröjningar som har förekommit när man har rekryterat personal efter utvidgningen, och jag anser att det är viktigt att vi noga följer upp hur dessa ärenden handläggs så att vi får se om det kan tänkas finnas några problem.
Även på andra områden finns det ett verkligt behov av att institutionerna samarbetar när de överlägger.
Här skulle jag vilja begränsa fokuseringen lite grand och även komma med en utmaning till parlamentets ledarskap.
Ett praktiskt exempel är Regionkommitténs önskan att kunna använda parlamentets sammanträdesrum i Bryssel för sina möten.
Vi anser att det verkar förnuftigt att ställa utrymmen till förfogande så länge som detta inte stör parlamentets arbetsrutiner.
Det är ett beslut som parlamentets ledarskap måste fatta.
Det måste bli ett beslut som passar vårt arbete, men också är lönsamt.
Parlamentets budget uppgår till 20 procent av förvaltningsutgifterna och förefaller rimlig i förhållande till behoven.
Jag vill emellertid påpeka – som jag tidigare gjort – att vi under de senaste åren har kunnat sprida större utlägg genom att utgifterna för byggnaderna legat under dessa 20 procent, och vi kommer alltså att spara in på hyran i budgetarna för de närmaste åren.
Det kommer också att ske i år när mer än 130 miljoner euro kommer att betalas ut för de två nya byggnaderna – D4 och D5 – i Bryssel.
När allt är klart kommer det att finnas ett visst manöverutrymme i parlamentets budget för 2005, och jag vill därför uppmana parlamentets ledarskap att titta på kvaliteten på det stöd som vi som parlamentsledamöter får, till exempel när det gäller översättning och rättshjälp.
Vi måste ofta göra kompromisser, även sådana som kanske inte alltid är tillfredsställande, till exempel när det gäller den språkliga delen.
Mot bakgrund av utvidgningen och den ökande juridiska verksamheten behöver vi tillgång till rådgivning, och även till undersökningar, samråd och analyser.
Det är parlamentet som nu är medborgarnas fönster mot gemenskapens lagstiftning, och vi måste därför begära sådana förhållanden att vi kan åstadkomma en anständig kvalitet på det rättsliga arbetet.
I 2005 års budget anslås 17,5 miljoner euro för att öka ersättningen till parlamentsledamöter, i syfte att tillsätta tjänster.
Parlamentsledamöterna upplever en ökande arbetsbörda som ett resultat inte bara av det tilltagande lagstiftningsarbetet utan också på grund av utvidgningen.
Den lagstiftning vi arbetar med utgörs mycket ofta av tekniskt komplicerad och kommersiell lagstiftning, och vi behöver därför stöd för vårt arbete.
Därför är det också enbart rättvist med ökad ersättning för parlamentsledamöter så att vi kan tillsätta tjänster och, vilket är lika viktigt, göra detta under rimliga arbetsförhållanden.
Det aktuella beloppet placerades i reserven medan vi väntade på ett beslut.
Beslutet har nu fattats.
Klara bestämmelser har antagits på en rad områden, och budgetutskottet kommer följaktligen att nästa år kunna anta en ståndpunkt om att överföra reserven efter en begäran från parlamentets talman.
Slutligen vill jag tacka er för ert konstruktiva samarbete under detta budgetförfarande.
Jag vill särskilt tacka Dalia Grybauskaitė, vår kommissionsledamot, som var mycket aktiv när det gällde att ta fram en kompromiss om budgeten.
Jag vill också tacka rådets förhandlare, Atzo Nicolaï och föredraganden Garriga Polledo, som jag anser har bidragit på ett fantastiskt sätt till budgetförfarandet.
Sist men inte minst vill jag tacka mina kolleger och samordnarna för deras konstruktiva samarbete i fråga om budgeten.
