# ID: svediakorp-gov451047
# author: Wiersma (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 568
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsordförande!
Jag vill ta upp några punkter angående den yttre politiken.
Jag tvivlar inte på att vi under ett antal möten de närmaste åren kommer att diskutera EU: s yttre politik och säkerhetspolitik.
Som jag ser det har kommissionen, och även dess ordförande, ett stort ansvar för att kontrollera konsekvensen i politiken att kommissionens arbetsuppgifter samordnas med rådets ansvarsområden på ett effektivt sätt.
Viktigt i detta sammanhang är självfallet att på ett korrekt sätt använda de instrument som står till EU: s förfogande.
Hittills har vi kunnat lita på den utmärkta relationen mellan kommissionsledamoten Chris Patten och den höge representanten Javier Solana.
Men vi närmar oss nu ett annat scenario, ett som konstitutionen lagt grunden till.
Det vi framför allt förväntar oss och begär av kommissionen är att den inför antagandet och ratificeringen av konstitutionen fortsätter arbeta i samma anda och nu försöker hitta en integrationsmodell där de olika pelarnas räckvidd, det vill säga första, andra och tredje pelaren, kan kombineras.
För det andra är EU: s åtagande att främja en verkningsfull multilateralism av största vikt.
Detta handlar om kommissionens bidrag till EU: s internationella förbindelser.
Vi ser också gärna att kommissionen fokuserar på att ge de civila aspekterna av EU: s säkerhetspolitik en mer konkret innebörd.
Jag ser också gärna att kommissionen återgår till de utfästelser den tidigare gjort beträffande stärkandet av EU: s konfliktförebyggande åtgärder.
Dessutom anser jag att det är viktigt att inleda en debatt med företrädare för Förenta staterna om FN: s framtid.
Detta är en mycket aktuell fråga, till vilken kommissionen kan förväntas bidra aktivt.
Det skulle kunna bli ett nytt inslag i den transatlantiska dialogen.
Att skapa en mer demokratisk värld – självfallet med början i Europa – är ledmotivet för vårt vidkommande.
Jag kan fatta mig kort beträffande den tredje punkten.
Utvidgningen av EU och kommissionens åtagande att förhandla med Turkiet, vilket vi diskuterade i veckan, blir viktiga uppgifter under de kommande åren.
Min fjärde kommentar gäller förbindelserna med Ryssland, där en resolution antas senare i veckan.
Hur kan vi utveckla förbindelserna med detta land längs två linjer, å ena sidan ekonomiskt samarbete och arbete för en gemensam energipolitik, och å andra sidan en öppen debatt om värderingar, demokrati och utvecklingen i Ryssland på området?
Vi anser att det inte går att undvika att föra en levande debatt om förbindelserna mellan EU och Ryssland, inte heller en debatt om våra gemensamma grannar, vilket borde gälla Ryssland, Moldavien, Kaukasus och Ukraina.
Jag vill avslutningsvis kommentera de nya grannarna.
Vi anser att folket i Ukraina har gett en tydlig signal.
Hur kommer EU att reagera efter den tredje presidentvalsomgången?
Vi menar att den nya grannlandspolitiken i sin nuvarande utformning inte är anpassad till utvecklingen där borta.
Jag anser att EU: s åtgärdsplaner inom ramen för den nya grannlandspolitiken måste få en starkare koppling till EU: s ambitioner, som var mycket tydliga i fråga om Ukraina.
Jag anser att detta kräver en ny diskussion i parlamentet.
I korthet behövs ett mer mångfasetterat synsätt i fråga om de nya grannländerna, en EU-politik i öst.
