# ID: svediakorp-gov451042
# author: Désir (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 605
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I början av ert tal, herr kommissionsordförande, sade ni att det var viktigt att visa att Europa kan göra skillnad.
Vi har samma mål, särskilt vad gäller tillväxt och sysselsättning, och om unionen skall kunna bygga upp EU-medborgarnas förtroende på nytt måste den tydligt visa sin förmåga till ekonomisk återhämtning.
Debatten kommer givetvis att kretsa kring strategin och på vilket sätt vår konkurrenskraft skall kunna återhämta sig.
När ni lägger fram era förslag i januari kommer vår grupp att titta särskilt noga på kommissionens val av ekonomisk strategi.
I ett antal inlägg i ämnet har talarna hänvisat till en koppling mellan ekonomiska aspekter, den sociala dimensionen och miljön, vilket jag enbart uppfattar som retorik och som täckmantel för helt andra förhållningssätt.
Vi anser att Lissabonstrategin är den väg vi måste gå.
Ni nämnde att en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi är målet, och vi håller med om det.
Vi anser att vi genom att välja en ekonomisk strategi även väljer en social modell, och om vi väljer en ekonomisk strategi som enbart bygger på avreglering kommer detta att ske på bekostnad av den sociala modellen.
Vi skriver inte under på uppfattningen att den sociala dimensionen följer av sig självt.
Jag måste förstås nämna tjänstedirektivet som exempel.
Om utvecklingen av tjänstesidan på den inre marknaden sker på bekostnad av att våra sociala tjänster – vår hälso- och sjukvård – avregleras, att ett antal tjänster av allmänt intresse äventyras och arbetsrätten hotas till följd av bestämmelserna om ursprungsland, då anser jag inte att den återvunna konkurrenskraften i sig gör det möjligt för oss att behålla delar av den europeiska samhällsmodellen.
Under president Bill Clintons tid visade Förenta staterna att det är möjligt att skapa ekonomisk tillväxt som vilar på satsningar på den kunskapsbaserade ekonomin och ny teknik utan att samtidigt ändra den sociala modellen, eftersom presidenten vid denna tid varken hade majoritet i kongressen eller politiskt stöd för att genomföra en socialpolitik som skulle kunna åstadkomma denna balans.
Vi anser däremot att satsningar på sociala aspekter, investeringar i allmänna tjänster och infrastruktur och höga miljökrav kan generera produktion och konkurrenskraft och bidra till framgångar för EU: s del i den internationella konkurrensen.
Vi ser därför allvarligt på detta ömsesidiga beroende mellan ekonomi, sociala förhållanden och miljön.
Vi skulle kunna ge exempel på detta och skall så göra under diskussionen med er i januari.
Behovet av att öka sysselsättningen och andelen sysselsatta i aktiv tjänst kommer i enlighet med detta att vara ett av de ämnen som tas upp.
Låt oss studera de samhällsområden som drabbas mest.
Kvinnor utgör en sådan kategori.
Andelen arbetslösa kvinnor tenderar vara högre i de länder som har satsat på allmänna tjänster, såsom barnomsorg och yrkesutbildning.
Vi kunde också nämna andra sårbara delar av samhället, såsom barn med bakgrund i missgynnade grupper, särskilt invandrargrupper, som inte bara ställs inför rasism och diskriminering utan också lider av bristande utbildning.
Vi måste också komma ihåg behovet av att minska friktionsskapande arbetslöshet och det faktum att viss framgång uppnåtts, till exempel i Skandinavien, tack vare utbildningssatsningar.
Jag anser också att ni måste visa att ni kan förbättra den sociala dialogen, som garanterar att de anställda blir mer delaktiga i företagens utveckling.
Mot denna bakgrund förväntar vi oss även ett initiativ gällande direktivet om europeiska företagsråd, som drabbats av avsevärda förseningar jämfört med andra direktiv om information och samråd.
