# ID: svediakorp-gov450980
# author: Andrikienė (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, herr talman!
Allra först vill jag konstatera att vår kollega Camiel Eurlings har utfört ett enormt arbete och förtjänar vår erkänsla och tacksamhet.
Efter en analys av Camiel Eurlings betänkande står det klart att Turkiet inte i dag uppfyller Köpenhamnskriterierna, det vill säga Turkiet består inte de prövningar som de medlemsstater i Europeiska unionen, som kommit med i klubben efter 1993, var tvungna att klara av, det vill säga efter det att Köpenhamnskriterierna hade fastställts.
När man lyssnar på de talare som hävdar att Turkiet skall anses vara redo att inleda förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen, trots kränkningar av minoriteters rättigheter och grundläggande mänskliga rättigheter och friheter i Turkiet, påminns man om George Orwells ” Djurfarmen ”, en ordning där alla är jämlika men vissa är mer jämlika än andra.
Med andra ord visar vi prov på dubbelmoral när det gäller den fortsatta utvidgningen av Europeiska unionen.
Detta beror till stor del på att staten som söker fullt medlemskap i Europeiska unionen, men inte når upp till kraven, har en mäktig sakförare.
Kanske är vi redo att ompröva, att revidera Köpenhamnskriterierna för att sänka nivån på kraven?
Turkiet i dag, kanske en annan eurasisk stat i morgon, till exempel Ryssland?
Den ekonomiska aspekten av Turkiets medlemskap i Europeiska unionen är också viktig.
EU: s förre kommissionär för den inre marknaden varnade för att Europeiska unionen kommer att brisera om den inte reformerar jordbruks- och regionalpolitiken.
EU: s förmåga att ta upp nya medlemmar och klara av de ekonomiska utmaningar som utvidgningen innebär är inte obegränsad.
Det finns utan tvivel gränser för omfattningen av EU: s utvidgning och det vore klokare att i stället befästa resultatet av Europeiska unionens senaste utvidgning, att utvärdera de ekonomiska följderna av Rumäniens och Bulgariens anslutning till Europeiska unionen och att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av Ukrainas och Moldovas europeiska ambitioner, detta är de frågor som vi borde prioritera.
Därför anser jag att det skulle vara i Europeiska unionens intresse att ha ett privilegierat partnerskap med Turkiet.
