# ID: svediakorp-gov450968
# author: Matsis (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka föredraganden Camiel Eurlings för att ha utfört detta mycket svåra arbete på ett så skickligt sätt.
Vi får veta resultatet av Turkiets ansträngningar för att ansluta sig till EU när Europeiska rådet fattar sitt beslut den 17 december 2004.
De två valmöjligheterna, att Turkiet antingen utestängs eller blir fullvärdig medlem, är inte tillräckliga.
Vi behöver ett tredje alternativ, nämligen möjligheten att upprätta en särskild förbindelse med Turkiet.
Om rådets beslut lutar mot ett ja kommer det att uppstå problem inom EU.
Om beslutet lutar mot ett nej kan det leda till en kris mellan Turkiet och EU, vilket vi måste undvika.
Vår särskilda förbindelse skulle kunna bli den gyllene medelväg som gynnar både Turkiet och Europeiska unionen.
Turkiet bör dock inte bli medlem i EU så länge Cypern är delat och ockuperat och så länge Turkiet inte erkänner republiken Cypern.
Om Turkiets förbindelser med republiken Cypern skall kunna normaliseras måste ockupanterna och de 40 000 turkiska soldater som är stationerade på ön dra sig tillbaka och ersättas av exempelvis en liten EU-styrka liknande den i Bosnien och Hercegovina.
Den bästa garantin för både grek- och turkcyprioterna är givetvis tillämpningen av EU: s lagar och regler.
Därför måste lösningen på Cypernfrågan vara helt och hållet europeisk och grundas på fullständig respekt för och tillämpning av gemenskapens regelverkoch de allmänna principer som EU grundar sig på.
En sådan utveckling kommer att innebära att de kristna grekcyprioterna, som utgör 82 procent av Cyperns befolkning, och de muslimska turkcyprioterna, som utgör 18 procent, kan bli ett exempel på fredlig samexistens, samarbete och utveckling som kanske är unikt.
Cypern kan bli en verklig bro för fred och samarbete mellan EU och arabvärlden och Israel, som Cypern alltid har haft utmärkta förbindelser med.
