# ID: svediakorp-gov450955
# author: Langen (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 341
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jacques Toubon frågade vilket slags Europa vi vill ha.
De som vill ha ett integrerat Europa, det Europa som avses i konstitutionsfördraget, kan inte acceptera Turkiet som fullvärdig medlem.
Turkiet är en viktig samarbetspartner och det vill vi att det skall förbli även i framtiden, men då genom ett privilegierat partnerskap, inte som fullvärdig medlem i EU.
Turkiet hävdar att landet lovats fullvärdigt medlemskap de senaste 41 åren.
Så är det inte.
Målsättningen med Ankaraöverenskommelsen 1963 var en tullunion, det var vad man lovade och den har funnits i nio år.
Till och med innan anslutningsförhandlingarna inletts kräver nu Turkiet fullvärdigt medlemskap utan några om eller men.
Det är utpressning.
Det är kanske så man bedriver politik i Turkiet, men det är inte så det går till i EU.
Köpenhamnskriterierna gäller för alla blivande kandidatländer.
De stora problem Turkiet har med demokrati, åsiktsfrihet, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter, med sina grannar i Armenien och Cypern och med kurderna har lett till beslutet att Turkiet måste uppfylla de politiska kriterierna innan förhandlingarna inleds.
Det råder ingen tvekan om att dessa villkor fortfarande inte har uppfyllts.
Det säger kommissionen också.
Varför förhandlingar skall inledas trots detta är en hemlighet som bara rådet och kommissionen känner till.
Vi vill inte ha ett fullvärdigt medlemskap, utan ett privilegierat partnerskap med en särskild ställning som båda parter – såväl EU som Turkiet – kan klara av.
Om anslutningsförhandlingar inleds trots att det strider mot vårt bättre vetande måste de ske utan ett bestämt slutdatum och kunna leda till ett annat resultat i linje med vad vi vill uppnå.
Att erbjuda något sådant till Turkiet är ärligt, förståndigt, politiskt framsynt och långsiktigt.
Turkiet är inte ett europeiskt land och kommer heller inte att bli det.
Därför kan kraven på en gemensam framtid för EU och Turkiet bäst bemötas med ett privilegierat partnerskap.
