# ID: svediakorp-gov450922
# author: Szymański (UEN ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar!
En anslutning av Turkiet till EU skulle säkert innebära många fördelar.
En fördel skulle vara en utökning av den inre marknaden, vilket skulle ge stora ekonomiska vinster, och en annan skulle utan tvekan vara en förstärkning av de transatlantiska förbindelserna.
Vid närmare eftertanke finner man dock att båda dessa mål relativt enkelt kan uppnås utan att Turkiet går med i EU.
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är ett utmärkt exempel på en plattform för bra ekonomiskt samarbete mellan EU och stater som inte är EU-medlemmar.
Det skulle också kunna vara värdefullt att föreslå att Turkiet skall genomföra en lämplig reform av säkerhetspolitiken, då landet är en av Europas viktigaste strategiska partner på säkerhetsområdet.
Detta slags privilegierade partnerskap med Turkiet skulle ge oss ännu en stor fördel eftersom det skulle ge oss chansen att undvika en fullskalig kris inom jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.
En reformering av båda dessa politiska områden är självklar och nödvändig, särskilt när det gäller jordbrukspolitiken, men det skulle vara en extremt negativ utveckling om en sådan reform skulle genomföras bara därför att det fanns en chans för Turkiet att gå med i Europeiska unionen.
Detta slags privilegierade medlemskap skulle också ge oss en möjlighet att förebygga ytterligare sociala problem som har att göra med invandring.
Dessa håller på att bli alltmer utbredda i dagens Europa och blir alltmer svårlösta.
Om vi vill undvika invandringsrelaterade konflikter bör vi exempelvis inte göra ett muslimskt land till EU: s största medlemsstat, vilket är vad Turkiet skulle bli 2020.
Det skulle kunna orsaka social oro, något som vi bör försöka förhindra i Europa.
Förstärkningen av förbindelserna med Turkiet bör också anta ungefär samma proportioner som EU: s politik av öppenhet gentemot Ukraina.
Förbindelserna med Ukraina har inte vanskötts för att Ukraina önskat eller drivit fram det.
Det var heller inte Ukrainas fel att man var en Sovjetrepublik 1963.
Allt detta ger oss goda skäl att inte rösta för betänkandet.
Vi anser också att betänkandet betraktades med alltför sentimentala ögon i utskottet för utrikesfrågor, och vi anser att det är obetänksamt.
Om vi uttalar oss så tanklöst om Turkiets EU-medlemskap kommer vi att skapa förbittring i Turkiet, ett land som vi bör ha som vän.
