# ID: svediakorp-gov450915
# author: Nicolaï, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 864
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
I dag kommer ni att debattera Camiel Eurlings viktiga betänkande om Europeiska kommissionens återkommande rapport 2004 och dess rekommendation om Turkiets framsteg på väg mot anslutning.
Debatten kommer lägligt med tanke på det beslut som Europeiska rådet kommer att fatta på fredag om inledandet av anslutningsförhandlingar med Turkiet.
När vi ser tillbaka på Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 och försöker föreställa oss var Turkiet då befann sig i förberedelserna för EU, kan vi dra slutsatsen att Turkiet har gjort imponerande framsteg.
Det är ingen överdrift att säga att Turkiet förändras med nästan revolutionerande hastighet.
Berlinmurens fall skapade förutsättningar för snabba förändringar i de central- och östeuropeiska länder som blev nya EU-medlemmar i maj.
För Turkiets del fanns ingen sådan utlösande faktor förutom en mångårig strävan att gå med i EU och förmodligen en önskan om drastiska ekonomiska förändringar efter den förödande ekonomiska krisen 2000 och 2001.
Det är intressant att i kommissionens rapport från oktober kunna konstatera det ökande samspelet mellan viljan att ansluta sig och den enorma modernisering som Köpenhamnskriterierna har sporrat Turkiet till.
Kommissionen drar med rätta slutsatsen att denna modernisering ligger i både Turkiets och EU: s intresse och avslutar med att anslutningen skulle ge båda parter betydande möjligheter om den sköts väl.
Samtidigt är det sant att utmaningarna på Turkiets väg mot EU fortfarande är stora.
Detta har också erkänts i föredragandens betänkande.
I betänkandet påpekas de tidigare åtagandena gentemot Turkiet och man välkomnar de omfattande reformer Turkiet har åstadkommit för att uppfylla Köpenhamnskriterierna.
I betänkandet nämns också ett antal orosmoment som fortfarande kvarstår när det gäller genomförandet av reformerna.
I betänkandet anses att anslutningsförhandlingar bör inledas utan dröjsmål och tre viktiga åtgärder understryks.
För det första bör ett fullständigt genomförande av de politiska kriterierna prioriteras i den första fasen av förhandlingarna.
För det andra bör de sex viktiga återstående lagarna antas och genomföras innan förhandlingarna inleds.
För det tredje bör samtliga mekanismer som förutsetts av kommissionen för att tillgodose en noggrann övervakning och intensiv politisk dialog samt möjlighet att ställa in förhandlingarna fungera fullt ut.
Jag vill också nämna en annan viktig faktor som tas upp i er föredragandes betänkande och även av kommissionen.
I betänkandet understryks behovet av att genom en intensiv politisk och kulturell dialog informera medborgarna i både EU och Turkiet för att öka medvetenheten om integrationsprocessen och främja ömsesidig förståelse.
Jag instämmer helt i detta.
Rådet har, liksom Camiel Eurlings i sitt betänkande, tagit kommissionens rapport och rekommendationer som utgångspunkt för sina förberedelser inför fredagens beslut.
Dessa ger en ingående, omfattande och god grund för beslutet om att inleda anslutningsförhandlingar med Turkiet.
I dag diskuterade rådet ett utkast till slutsatser som en förberedelse inför det beslut som Europeiska rådet måste fatta på fredag.
Beslutet innebär mer än bara ett ja eller nej på frågan om anslutningsförhandlingar skall inledas med Turkiet eller inte.
Som kommissionen redan har uppgett i sina rekommendationer och såvitt jag kan se i Camiel Eurlings betänkande, är det tydliga rådet att beslutet måste vara kopplat till exempelvis noggrann övervakning av reformprocessen för att se till att processen är oåterkallelig och att den genomförs på ett fullständigt, effektivt och omfattande sätt.
Kommissionen har dessutom i sina rekommendationer tagit upp den oro som finns i EU över Turkiets anslutning – exempelvis oro över de budgetmässiga konsekvenserna och den fria rörligheten för arbetskraft.
Beslutet om Turkiet måste med andra ord också vara tillräckligt framåtblickande.
Det nederländska ordförandeskapet har i stor utsträckning rådgjort med medlemsstaterna för att bereda väg för ett hållbart beslut på fredag som gör både EU: s och Turkiets intressen rättvisa.
I tisdags besökte Nederländernas premiärminister Grekland och Cypern – två länder som genom sin geografiska närhet har särskilda intressen i detta beslut.
I dag åkte premiärministern till Berlin och Paris.
I morgon kommer han att vara i Österrike.
Jag var i Turkiet förra veckan och träffade då premiärminister Recep Tayyip Erdogan och utrikesminister Abdullah Gül.
Som ni vet är Turkiet också bekymrat över ett antal saker, såsom de föreslagna permanenta skyddsklausulerna och kommissionens punkt som säger att det ligger i sakens natur att förhandlingar är en öppen process och utgången därför inte självklar.
Slutligen befarar Turkiet att nya kriterier utöver Köpenhamnskriterierna kommer att införas.
Jag vet att ni redan har haft och i dag igen kommer att ha en intensiv debatt om Turkiet som innefattar de beslutsfaktorer jag har nämnt.
Jag välkomnar detta.
Jag är övertygad om att en omfattande debatt om Turkiets anslutning till EU är en förutsättning för ett lyckat resultat.
För att beslutet skall bli hållbart behöver vi politiskt och samhälleligt stöd.
Det nederländska ordförandeskapet arbetar för ett rättvist och balanserat beslut som grundar sig på uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna.
Vi välkomnar i detta sammanhang det grundliga och konstruktiva arbete som föredraganden och utskottet för utrikesfrågor har gjort i detta avseende.
Vi ser fram emot att en resolution antas av parlamentet den 15 december.
