# ID: svediakorp-gov450787
# author: Fabra Vallés, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,460
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar, kommissionsledamöter!
Den 15 november 2004 presenterade jag Europeiska revisionsrättens årsrapport 2003 för budgetkontrollutskottet.
Då redogjorde jag ingående för rönen och slutsatserna i vår rapport.
I dag vill jag koncentrera mitt anförande på revisionsrättens slutsatser inom tre områden: revisionsförklaringen, budgetförvaltningen och reformprocessen inom kommissionen.
Kapitel 1 i revisionsrättens rapport innehåller revisionsförklaringen (DAS) som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med gemenskapens konsoliderade räkenskaper.
I likhet med förra budgetåret baseras revisionsförklaringen på fyra huvudområden, vilket är ett resultat av revisionsrättens metodförändringar som skall göra resultaten av rättens arbete mer gedigna.
De fyra huvudområdena är följande: för det första kvaliteten på EU-institutionernas och medlemsstaternas kontrollsystem, för det andra en undersökning av ett urval åtaganden och betalningar inom varje utgiftsområde, för det tredje de årliga förklaringarna från kommissionens generaldirektörer och för det fjärde en granskning av andra revisorers arbete.
Som ett resultat av detta revisionsarbete kan rätten konstatera att de konsoliderade årsräkenskaperna för 2003, som lagts fram av kommissionen, har sammanställts i enlighet med budgetförordningen.
Räkenskaperna ger en korrekt bild av inkomsterna och utgifterna under budgetåret och av unionens finansiella ställning.
Det enda undantaget är införandet av transaktioner under posten övriga fordringar.
I likhet med tidigare år framhåller rätten att kommissionens redovisningssystem inte heller 2003 kan garantera att alla tillgångar är korrekt införda.
Den plan som kommissionen antog 2002 för att modernisera sin redovisning börjar gälla 2005.
Rätten menar att det krävs stora insatser från de organ vars räkenskaper skall konsolideras för att alla nya bestämmelser och redovisningsplaner skall kunna genomföras.
Rätten anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller inkomster, åtaganden och administrativa utgifter.
När det gäller övriga kapitel i budgeten rör rättens synpunkter allmänna brister i övervaknings- och kontrollsystemen för förvaltningen av EU: s medel.
I jordbrukskapitlet förekommer väsentliga fel när det gäller betalningarna.
Inom området strukturåtgärder finns det fortfarande brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem.
I kapitlen om utgifterna för inre politik, externa åtgärder och föranslutningsstrategin upptäcktes också fel som har påverkat betalningarnas laglighet och korrekthet.
Europeiska revisionsrätten rekommenderar därför större insatser för förvaltnings- och kontrollsystemen på dessa områden, även om EU-institutionerna har gjort stora ansträngningar under senare år.
Rätten betonar än en gång att de flesta felen förekommer inom de områden där förvaltningen är gemensam, indirekt eller decentraliserad, och det är på dessa områden som det krävs större insatser.
I det avseendet utgör rättens yttrande nr 2 / 2004 om en modell för samordnad granskning – som jag går närmare in på lite senare – ett konkret förslag om hur kontrollsystemen kan förbättras, vilket i sin tur kan bidra till en bättre förvaltning av EU: s medel i medlemsstaterna.
Jag vill nu ta upp synpunkterna på budgetförvaltningen.
Den totala budgeten för betalningar för budgetåret 2003 var 98 miljarder euro.
Betalningar på 90,5 miljarder euro genomfördes, vilket är en ökning med ungefär 6 procent jämfört med budgetåret 2002.
Budgetöverskottet minskade avsevärt, från 15 miljarder euro 2001 till 7 miljarder 2002 och till 5,5 miljarder 2003.
Trots denna förbättring anser rätten att budgetöverskottet fortfarande är stort, vilket tyder på systemproblem som måste lösas med en förbättrad budgetberäkning.
Den viktigaste orsaken till överskottet är fortfarande skillnaden mellan beräknade och faktiska utgifter.
Rätten framhåller att det inte skulle vara realistiskt att förvänta sig att budgeten genomförs fullt ut med tanke på att 80 procent av EU: s budget förvaltas gemensamt eller decentraliserat och därför är beroende av medlemsstaterna.
Genomförandegraden för betalningar var trots detta 92 procent för budgetåret 2003, vilket är en stor förbättring jämfört med siffran 86 procent för det tidigare budgetåret.
När det gäller budgetförvaltningen av Europeiska utvecklingsfonden noterar vi att det har gjorts insatser med den ändrade formen för redovisningen av den finansiella förvaltningen, vars syfte är att förbättra kvaliteten på informationen om förvaltningen för budgetåret.
Kommissionen har gjort stora ansträngningar för att minska omfattningen av utestående åtaganden.
Genomförandet av betalningar har dessutom påverkats av att de finansiella resurserna minskade med 270 miljoner euro.
För att göra sin rapport fullständig bör kommissionen se till att den speglar kostnaderna för att förvalta Europeiska utvecklingsfonden.
Jag vill avsluta min presentation med ett par ord om situationen när det gäller den administrativa reform som kommissionen inledde 2000.
I februari 2004 offentliggjorde kommissionen en rapport om hur långt man kommit med att genomföra åtgärderna i vitboken om reformen.
Revisionsrätten ser att kommissionen har gjort framsteg med det nya kontrollsystemet men anser att resultaten fortfarande inte är tillfredsställande när det gäller genomförandet av systemet.
Enligt rättens uppfattning är genomförandegraden fortfarande inte tillfredsställande för åtta av de åtgärder som på papperet slutfördes i slutet av 2003.
Detta gäller bland annat minimistandarderna för intern kontroll och kapaciteten för intern revision inom varje generaldirektorat.
Trots framstegen menar rätten därför att kommissionens standarder för intern kontroll ännu inte ger en rimlig garanti för att transaktionerna är lagliga och korrekta.
Rätten uppmanar kommissionen att slutföra uppgiften att införa det nya systemet för intern kontroll, särskilt inom områdena delad förvaltning, riskanalys och fordringskrav.
Slutligen bör vi inte glömma att kommissionens reform bygger på principen om ansvarsfull förvaltning, framläggande av räkenskaper och resultatutvärdering.
För budgetåret 2003 presenterade därför Europeiska kommissionen för första gången en analys av tillförlitligheten hos sina system för övervakning och kontroll med avseende på de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Kommissionen har därmed tagit sitt ansvar för att genomföra EU: s budget, enligt kravet i artikel 274 i EG-fördraget.
Kommissionen rapporterar att den fortfarande inte kan göra en förbehållslös förklaring inom ett förvaltningsområde, nämligen strukturfonderna.
Denna situation bekräftas av revisionsrättens iakttagelser.
Inom andra förvaltningsområden litar kommissionen till generaldirektörernas förklaringar, varav 21 innehåll reservationer.
Dessa reservationer inskränker de garantier som generaldirektörerna ger i sina förklaringar.
Rätten anser också att kommissionens insatser och framsteg inte kommer att räcka om de inte kompletteras med en förbättring av de revisioner av EU: s medel som görs av olika myndigheter med ansvar för förvaltningen av dessa medel på nationell nivå.
Europeiska revisionsrätten tog upp denna fråga i yttrande nr 2 / 2004, som publicerades i april, om möjligheten att införa en modell för samordnad granskning, som jag nämnde i början av anförandet.
Detta yttrande lämnades på begäran av Europaparlamentet.
Syftet med en modell för samordnad granskning är att utveckla en ändamålsenlig och effektiv ram för intern kontroll inom Europeiska unionen.
Denna ram skall garantera tillförlitliga uppgifter och se till att de kan användas av alla parter som deltar i granskningsarbetet.
Inom detta område kan EU-institutionerna och medlemsstaterna, i samarbete med nationella revisionsinstanser, arbeta mycket nära varandra för att utveckla en rättslig ram som skall förbättra revisionen av användningen av EU: s medel.
Innan jag avslutar mitt anförande vill jag, om ni så tillåter, frångå föredragningslistan.
Som ni vet går mitt mandat som rättens ordförande ut i januari 2005.
Då kommer jag att ha slutfört den treårsperiod som började med att rättens arbetsprogram för 2002 presenterades för budgetkontrollutskottet.
Under dessa tre år har jag arbetat för att främja och upprätthålla bästa möjliga arbetsförhållande med Europaparlamentet, framför allt genom samarbetet med budgetkontrollutskottet.
Vi har främjat effektivare kommunikation, informationsutbyte och ökat samarbete mellan våra institutioner.
Jag tycker att det allmänna resultatet är positivt och att rätten varje dag förser parlamentet med oberoende och professionellt stöd av ständigt högre kvalitet.
Detta kan bara uppnås om våra respektive institutioners oberoende och roller respekteras.
Rätten har dessutom genomfört en intern reform av sin organisation och struktur för att institutionen skall kunna utföra sina uppgifter effektivare och göra en revisionsrätt med 25 medlemmar flexiblare och effektivare.
Syftet med reformen, som är en direkt följd av utvidgningen och Nicefördraget, har varit att se till att rätten kan fungera effektivt inom sina rättsliga ramar.
Samtidigt har rätten arbetat med de nya medlemsstaternas revisionsinstanser för att förbereda dem för deras viktiga funktion som sambandspunkt för rättens revisioner i deras respektive stater.
Dessa och andra åtgärder för tekniska och mänskliga resurser gör att vi kan fortsätta att förbättra vårt arbete i ett utvidgat Europa.
I dag anser jag att vi kan fira att vi har nått dessa mål.
Detta får avsluta min presentation.
Stort tack, mina damer och herrar, för er vänliga uppmärksamhet.
[Tack så mycket]
