# ID: svediakorp-gov450707
# author: Paasilinna (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Europeiska unionen har nu problem både i öst och i väst, både med Förenta staterna och med Ryssland.
Administrationen i Förenta staterna har anammat en påtagligt ensidig strategi som är uppenbar i handelskonflikterna och i Irakkriget och som har lett till utanförskap för många.
Våra förbindelser kräver nu stora ansträngningar.
Invandrare har kommit att utgöra en ny grupp amerikanska medborgare som röstade för republikanerna i det senaste valet.
Försvarsminister Donald Rumsfeld har sagt att vi på samma sätt har nya européer.
EU har faktiskt utvidgats och på så sätt fört in friskt blod i våra led.
Dessa nykomlingar har emellertid haft olika förbindelser med Förenta staterna (inte så mycket längre, enligt min uppfattning, i takt med att vårt arbete successivt förbättrar dessa förbindelser) och med Ryssland, genom en bister och svår historia som en del av Sovjetunionen eller som en av dess satellitstater.
Vår första parlamentariska samarbetskommitté sammanträdde i förra veckan och det var då frågan väcktes för första gången, men säkert inte för sista gången.
Förra veckans toppmöte var enligt min uppfattning i stor utsträckning ett misslyckande.
Vi uppnådde inte samstämmighet på fyra delade verksamhetsområden, som bara är en del av helheten.
Vi känner till orsakerna.
Problemen gäller både Amerika och Ryssland, men förbindelserna med Ryssland har praktiskt taget gått i stå.
Det har gjorts vissa framsteg: godkännande av utvidgningen och partnerskapsavtalet, Kyotoprotokollet och så vidare.
Men det finns en lång lista över problem som gäller överenskommelsen om skydd för investeringar i Tjetjenien, som också har nämnts här.
Vi har diskuterat gemensamma värden med ryssarna vid många toppmöten.
Men i exakt vilken utsträckning delar vi samma värden?
Håller vi på att glida ifrån varandra när det gäller våra värden?
Om de är mycket olika under mycket lång tid kommer det inte att dröja länge innan vi hamnar i ett läge då det blir aktuellt med sanktioner.
Vad avser kommissionen att göra för att hejda denna tendens och se till att Ryssland inte liksom försvinner ut i tomma intet, kanske i riktning mot öst och mot Asien?
Vad skulle kommissionen kunna göra åt detta?
