# ID: svediakorp-gov450689
# author: Samaras (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag anser att vi kanske borde betrakta problemet ur en annan vinkel.
Parlamentet bör påpeka för kommissionen – och för rådet – att vi utöver den rent kvantitativa metoden att stärka Lissabonstrategin har frågan om europeiskt deltagande när det gäller kvaliteten på globala ekonomiska parametrar, eftersom kvantitativa data bara låter oss betrakta den ekonomiska tillväxten statiskt, utan positiva eller negativa koefficienter.
Följaktligen bör vi betrakta kommissionens förslag från dynamisk synpunkt.
Ett exempel belyser tydligt vad jag menar: forskning och teknik.
Enligt kommissionen kommer utgifterna till denna sektor i Europa fram till 2013 att öka till 23 miljarder euro.
Vad betyder detta i ett globalt sammanhang?
Just nu har vi 2,7 procent i Förenta staterna.
Där har företagandet dock stärkts så mycket tack vare att det finns förbindelser, så kallade ” länksystem ”, mellan företagen, förvaltningen och ekonomin i området som helhet.
2,7 procent är en högre koefficient än våra nuvarande 2 procent i Europa, en siffra som vi naturligtvis skall höja till 3 procent.
Men även Japan har till exempel 3 procent, men just på grund av att landet saknar dessa länksystem befinner det sig nu i en lågkonjunktur, och forskningen och tekniken har inte bidragit alls till att lyfta landet ur denna.
Följaktligen är forskning och teknik – denna viktiga del – ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för tillväxt.
Ytterligare två förutsättningar måste vara uppfyllda.
För det första spridning av teknik, dvs. det länksystem jag nämnde.
För det andra är det stora problemet enligt min uppfattning att det krävs återhämtning, eftersom företagen under lågkonjunktur – jag talar fortfarande om forsknings- och teknikproblemet – betraktar saker och ting strikt mot bakgrund av kassaflödet och därför inte kan sätta i gång med stora tekniska projekt.
Jag anser därför att vi bör arbeta med en annan del, som kallas ” efterfrågesidan ”.
För att efterfrågesidan skall fungera bra krävs samverkan mellan den numera gemensamma penningpolitiken och finanspolitiken.
Med andra ord måste vi ägna de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken större uppmärksamhet än vi som stater ägnar vår utgiftspolitik, med vilket jag inte menar vart tredje eller fjärde år utan varje år, så att vi kan åstadkomma återhämtning, för utan återhämtning kommer vi att hälla alla de pengar vi diskuterar i danaidernas bottenlösa kärl.
