# ID: svediakorp-gov450677
# author: Schroedter (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 262
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja tala om för rådsordföranden att vi stöder hans tidsplan.
Vi gör detta trots att han har undanhållit för oss att en annan tidsplan omnämndes vid det spansk-tyska toppmötet för några dagar sedan, med 2006 som fastställt datum för en överenskommelse.
Detta betyder att de fifflar med två tidsplaner, och som regionalpolitiker kan jag bara beskriva detta som oansvarigt.
Regionerna måste kunna planera framåt med tillförsikt.
Om den regionala planeringen upphör i slutet av 2006, kommer det att finnas medel anslagna för bara ett år till.
Vi vill i stället att de relevanta förberedelserna görs två år i förväg, så att strukturstödet kan utbetalas i god tid, för om detta inte görs kommer det att finnas ett svart hål i stödfinansieringen.
Inte heller är ettårighet någon lösning för regionalpolitiker, och i allmänhetens ögon är vi alla därför medansvariga.
Men Europaparlamentet kommer att träffa en överenskommelse nästa år, och den fråga som dyker upp i mina tankar är därför vad rådet tänker göra och särskilt vad ni gör under ert ordförandeskaps sista dagar för att förmå medlemsstaterna att till slut handla.
Under förutsättning att ni har skyndat på, vilket jag i dag har förstått att ni har gjort: Hur får ni de andra att göra detsamma?
För att vi skall kunna fortsätta med debatten på ett ansvarsfullt sätt måste ni verkligen vidta åtgärder i stället för att bara ägna er åt den försiktiga diplomati vi har sett hittills.
